Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Oro. Exilfilmfestivalens grundare Hossein Mahini är rädd att Donald Trumps nya inreseregler ska stoppa hans USA-resa i juli. Bild: Lisa Thanner

Hossein Mahini hoppas få visa film i USA

”Jag har varit väldigt nervös och arg!” säger Hossein Mahini som bjudits in att föreläsa om exilfilm. Resan hotas nu av Donald Trumps skärpta inreseregler.

Exilfilmfestivalen i Göteborg, unik i sitt slag, väcker än en gång uppmärksamhet, nu på prestigefyllda amerikanska universitet. Festivalens grundare och konstnärlige ledare Hossein Mahini gläder sig särskilt åt en inbjudan från Cinema without borders, som ordnat filmvisningar med efterföljande föreläsningar och diskussioner. Om exilfilm i allmänhet men mer specifikt också om Exilfilmfestivalen i Göteborg och dess historia. Programmet syftar till att visa de mest betydelsefulla filmerna för festivalen, för att öka förståelsen kring detta att skapa film i exil och belysa vad det egentligen innebär, samt försöka definiera begrepp som ”exilfilm”, ”diasporafilm” och ”invandrarfilm.”

Arrangemanget äger rum på flera håll i Los Angeles i slutet av juli, bland annat på konstinstitutet, på Fine arts-teatern och på East Los Angeles college. Innan dess, den 25 juli, är Hossein Mahini också inbjuden till Chapel Hill i North Carolina för filmvisning och diskussion.

Han planerar programmet för fullt, men är ändå orolig för hur det ska gå, och om han ska släppas in i USA med de skärpta inreseregler som Donald Trump har infört.

– Egentligen skulle jag åkt redan i april, men nu har vi skjutit på det. Jag har varit så väldigt nervös och arg, och tänkt att jag inte klarar av det jag riskerar att möta på flygplatsen: förhör med polisen. Ett skägg och ett muslimskt namn kan räcka för att skapa problem.

– Om du släpps in i USA eller inte tycks avgöras från fall till fall, ibland sker det helt slumpmässigt, menar Hossein Mahini som har svenskt pass men ändå alltid kontrolleras extra noga när han reser utomlands.

– För att förstå vad Donald Trump ska göra härnäst får man följa hans twitterkonto. En president borde ha större framförhållning än så. Jag är pessimistisk och tror att han kan komma att driva världen in i en hemsk situation.

"Just nu hänger allt i luften"

Filmaren och fotografen Hossein Mahini lever som politisk flykting i exil i Göteborg. Till Iran, där han bland annat arbetade som regissör på statstelevisionen, har han inte kunnat återvända på trettio år. Mullorna beslagtog hans filmer som de betraktade som alltför kontroversiella och regimkritiska. Efter en dokumentär kurdernas kamp tvingades han fly och hamnade i Göteborg där han i början av 1990-talet startade Exilfilmfestivalen. En festival som i dag blivit stilbildande, gett upphov till avhandlingar i filmvetenskap och forskning om skillnaden mellan exil och diaspora.

– Det är något göteborgare kan vara stolta över, för allt som festivalen är har fötts här!
Hossein Mahini är glad att festivalen blivit så uppskattad. Nu är han ombedd att prata om festivalens bevekelsegrunder, urval och milstolpar. Om han får komma in i USA vill säga.

– Jag hoppas det, just nu hänger allt i luften.

Ett program är i alla fall färdigställt med för festivalen banbrytande kortfilmer som Reza Parsas Möte med ondskan från 2002, en självmordsbombares känsloladdade monolog, Reza Baghers prisade Jag heter Mitra och Gorki Glaser-Müller chilenska familjedrama Vattenmelonen.

Hossein Mahini ser Exilfilmfestivalen, och den förestundande resan, som bra möjligheter till folkbildning.
– Jag vill att människor ska få en djupare förståelse kring varför en flykting lämnar sitt hemland, hur det kan gå när du ska slussas in i ditt nya hemland, hur demokratiska länder skiljer sig från diktaturer och hur diktaturer kännetecknas av fundamentalism, dogmer och brist på yttrandefrihet. Sådant kan bidra till att du tar upp kampen mot makthavare och sedan tvingas fly.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.