Utställningsproducent Lena Stammarnäs berättar om utställningen "Human nature" på Världskulturmuseet i Göteborg. Utställningens olika kokonger är sammanflätade. På samma sätt som människans beteende, miljöpåverkan och olika initiativ för att vända riktningen. Allt hänger ihop.
Utställningsproducent Lena Stammarnäs berättar om utställningen "Human nature" på Världskulturmuseet i Göteborg. Utställningens olika kokonger är sammanflätade. På samma sätt som människans beteende, miljöpåverkan och olika initiativ för att vända riktningen. Allt hänger ihop.

Hoppfullt i en tid av klimatstress

I en tid där shopping är en hobby och där unga växer upp med klimatstress öppnar Världskulturmuseet i Göteborg sin utställning "Human nature". Utställningen handlar om hur vi människor hetsas till att konsumera, samtidigt som vi ska bry oss mer om klimatet.

ANNONS
|

Rusning. Mitt i människoflödet mellan jobb och middag står den unga kvinnan i köpcentrumet Nordstan i Göteborg.

- Vad tycker du om plast i haven, undrar hon.

Det finns inte tid för ett samtal. Inte tid att stanna upp.

Men på Världskulturmuseet hoppas projektgruppen bakom "Human nature" att utställningen ska inspirera till samtal kring miljöpåverkan och vår masskonsumtion.

ANNONS

Den konsumtion som är utöver våra behov.

Allt hänger ihop

Namnet "Human nature" anspelar på att det människan gör i dag påverkar naturen. Att allt hänger ihop.

Kopplingarna mellan masskonsumtion och miljöpåverkan, men också exempel som kan vända riktningen, syns såväl innehållsmässigt som i utställningens scenografi.

Genom att laborera med ljus och ljud märks också kontrasten från den larmande labyrinten i början som ska påminna om ett shoppingcentrum, och som uppmanar oss till köp, köp, köp, till den dämpade belysningen i utställningens olika rum, eller kokonger.

De sitter ihop, kokongerna. Sammanflätade högt upp i taket. Tanken ska gå till en levande omvärld som vi står i förbindelse med, enligt utställningsproducenten Lena Stammarnäs.

- Vi försöker att få det här rummet att kännas som ett levande rum som andas och rör sig, säger hon.

Varje kokong lyfter hot mot miljön och den biologiska mångfalden. Men i kokongerna finns också hopp. Här presenteras olika initiativ, eller förslag på tankegångar och andra sätt att leva.

Som i kokongen för delad ekonomi där biblioteket tas upp. Att låna i stället för att äga.

ANNONS

Eller att ändra på statusbegreppet. Från att ha så mycket som möjligt, till att ge så mycket som möjligt.

Kokong med hopp

I veckan presenterades forskning om att klimatkaoset kan vara här redan om några årtionden. Att smältande isar på Grönland och Antarktis leder till extremare väder och instabilare klimat.

På ett seminarium på Filmfestivalen i Göteborg, för bara några dagar sedan, sade klimatfilosofen Roy Scranton att det redan är för sent. För sent att vända klimatutvecklingen.

Men i utställningssalen på Världskulturmuseet ryms känslan av hopp. Känslorna finns där, som ett pärlband.

Glädje. Medkänsla. Lust.

Besökaren peppas. Det finns initiativ. Det finns många i världen som vill förändra.

I en annan del av kokongen finns Tomrummet. Här finns Ilska. Skuld. Skam.

- I en grupp kanske vi inte berättar om utlandsresan. I en annan grupp gör vi det. Vi rör oss mellan olika identiteter och mellan samhällets olika budskap, säger Jenny Ringarp, utställningshandläggare som arbetat med innehållet i kokongen.

Koppar med berättelser

Relationer. En slags förälskelse i ett ting. Det finns en berättelse i de saker vi omger oss med.

ANNONS

Ett bord är dukat med udda koppar. Var och en med en egen kärlekshistoria och som privatpersoner har skänkt till utställningen.

Som den bruna tekoppen.

”Året är 1969, och jag, ung student, är nyförälskad i en tjej som har en rivningslägenhet...", börjar berättelsen.

Här finns också möjlighet att träffa en artificiell terapeut.

Bakom det svarta skynket och med pappersnäsdukar på bordet är det dags att ha ett förtroligt samtal. Sett som en relation till det ting du en gång har köpt.

Vill du laga och försöka igen? Eller lämna, gå vidare, och kanske byta ut?

TT

Fakta: "Human nature"

Världskulturmuseet i Göteborg ingår i Statens museer för världskultur, tillsammans med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm. Utställningen i Göteborg öppnade 8 februari och pågår i ett och ett halvt år. Sedan flyttas utställningen till Etnografiska museet i Stockholm.

Utifrån samlingar, videoberättelser och forskning lyfts olika aspekter på andra sätt att fördela och förvalta resurser. I utställningen presenteras alltifrån biets betydelse för vår mat, till förslag på andra textiltekniska kläder.

"Human nature" innehåller mycket forskning, men ska också generera forskningsunderlag genom olika publikaktiviteter i utställningen. Socialantropologi och miljöpsykologi är två av forskningsområdena som knyts till utställningen.

Utställningen fungerar även som plattform för olika programpunkter under utställningens gång. Till exempel en föreläsning om bin och människor.

Källa: Världskulturmuseet

Fakta: När lagat är mer värt

En synlig lagning behöver inte betyda att ett ting är mindre värt. Snarare tvärtom. Den japanska metoden kintsugi var ett sätt att reparera keramik, både Japan och i Kina i slutet av 1500-talet. Oftast bestod lagningen av guld och föremålet var kopplat till teceremonier. Lagningen gjordes väldigt synligt och det bidrog till att värdet ökade. I "Human nature" har Världskulturmuseet tagit fram föremål från museets egna samlingar som tydligt visar lagningen på föremålen. När tröjan lagas, när skorna putsas, när vi tar hand om våra saker, kan det hända något i relationen mellan människa och ting.

Källa: Världskulturmuseet

ANNONS