Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Anne Sverdrup-Thygeson har med sig kärleken till insekter från barndomen. Under besöket på Fjärilshuset i Stockholm placerade sig en fjäril från Caligosläktet på hennes glasögon.

Hon gör insekterna till science fiction

Humlan, "insektsvärldens egen panda", enligt Anne Sverdrup-Thygeson, är lätt att tycka om. Likaså det sociala honungsbiet. Men getingen? Med sin bok "Insekternas planet" vill hon få läsarna att på allvar engagera sig i dem alla.

En miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter är hotade av utrotning, enligt den larmrapport som presenterades häromveckan. Läget är allvarligt, men den norska biologen Anne Sverdrup -Thygeson vill ändå inte i första hand vara alarmistisk eller skuldbeläggande. I stället försöker hon väcka förundran inför insekternas värld.

Fästingen då? Måste vi gilla den? Den är ingen insekt utan ett spindeldjur, rättar hon, vilket inte hindrar henne från att använda just spindlarna för att illustrera insekternas väldighet: Spindlarnas årliga intag av insekter överstiger den mängd kött och fisk som jordens 7,5 miljarder människor sätter i sig under samma tid.

TT: Är det verkligen möjligt?

- En vetenskaplig artikel har publicerats om det. Jag tycker det är fascinerande också att snurra till det lite och tänka på att om spindlar kunde äta oss, så skulle de kunna äta alla människor på ett år och ändå vara lite hungriga. Det är ganska vilt att tänka på.

Kackerlackans omkring 4 000 arter är dock insekter, och inte ens Anne Sverdrup-Thygeson, professor i bevarandebiologi, skulle bli glad om hon hittade en i sitt kök. Men bara en handfull kackerlacksarter är skadeinsekter.

- De flesta lever ute i skogen och marken och är små vaktmästare som städar och sörjer för att förmultningen fungerar, säger hon och avfärdar genast alla tankar på skadedjursutrotning.

- Det vore en otrolig artsarrogans. Ofta visar det sig att även skadeinsekter kan vara rätt nyttiga.

Robotforskning

Engagerat berättar hon i stället om hur dagens robotforskare studerar och lär av kackerlackornas energidynamik och förmåga att krympa ihop sig för att enkelt kunna forcera trånga utrymmen. I sin bok skriver hon om pågående forskning för att fjärrstyra kackerlackor och använda dem i sökningar efter överlevande i raserade hus.

- De är så otroligt snabba på att ta sig fram överallt. De är ungefär som en origamifigur, man kan klämma ihop dem till bara en bråkdel och så kan de krypa igenom smala passager och sedan få normal storlek igen.

Binas kulturhistoria

"Insekternas planet" är en av flera nya böcker om insekter. Den svenska kulturjournalisten Lotte Möller, själv en gång biskötare, skriver honungsbiets kulturhistoria i "Bin och människor".

Även den amerikanske biologen och författaren Thor Hanson skildrar honungsbiet – men inte bara. Hans bok "Binas hemliga liv", handlar ännu mer om den övriga majoriteten, exempelvis tapetserarbiet, murar-, sand-, snickar-, orkidé- och gökbiet.

"Det finns fler biarter i världen än det finns av fåglar och däggdjur tillsammans. Den här boken sätter ljuset på evolutionen och biologin hos denna enorma variation", skriver Thor Hanson i ett mejl.

Var tredje tugga mat i den mänskliga dieten sägs vara beroende av bin. Samtidigt visar en global rapport att 40 procent av biarterna är på tillbakagång eller utrotningshotade på de platser där det finns datainsamlingar att jämföra med.

- Vi närmar oss en brytningspunkt där det verkligen kan komma att ske väldigt mycket väldigt snabbt, säger Anne Sverdrup-Thyegeson när hon blir tillfrågad om tillståndet för insekter generellt.

- 3,5 miljarder människor påverkas dagligen av förstörd natur. Det är något med att vi sitter så tryggt häruppe på toppen av världen och inte märker det så mycket direkt på kroppen. Men det är det andra som gör och det måste vi bry oss om.

17 års väntan

Hennes bok handlar dock framför allt om insektsforskarnas häpnadsväckande upptäckter. Anne Sverdrup-Thygesons populärvetenskap blir ibland närmast science fiction som i berättelsen om den nordamerikanska cikadan som i 17 år ligger vilande i marken för att sedan i horder stiga upp, svärma och para sig med en ljudstyrka på upp emot 100 decibel.

- Jag hoppas få folk att tycka om insekter genom de här historierna, säger hon och citerar ett franskt ordspråk som går ut på att folk talar om det som hjärtat är fullt av.

- Det är dit vi måste komma, att så många börjar bry sig att politikerna också måste göra det.