Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/3

Helena Bergström: "Hela jävla filmbranschen är besudlad"

Helena Bergström tvingades fly och gömma sig på Dramatens toaletter.

Helena Bergström ska egentligen prata om sin nya film Vilken jävla cirkus där bland andra Evin Ahmad och egna dottern Molly Nutley har bärande roller. Men snart kommer vi in på skandalen kring Hollywood-mogulen Harvey Weinstein som anklagas för att systematiska övergrepp och sexuella trakasserier av kvinnliga skådespelare. 

– Det är ingen tillfällighet att det här kommer fram just nu. Den nya generationens skådespelerskor som Evin och Molly accepterar inte den här skiten. Det räcker nu, säger Helena Bergström.

Skådespelerskan, som numera i första hand är regissör med bland annat succén En underbar jävla jul, berättar om egna erfarenheter av kränkningar.

– Som ung på Dramaten var det på något vis självklart att man skulle tvingas fly längs någon korridor och låsa in sig på toaletten för att komma undan. Det är sjukt men så var det, säger hon och fortsätter:

– Jag headhuntades till Hollywood som 25-åring och bokades in på möten och middagar med gubbar som alltid var "very important persons". Det tog inte många minuter innan de började tåflirta under bordet, så jag drog därifrån helt enkelt, minns Helena Bergström. 

 Finns det här beteendet även här, och inte bara i Hollywood?

– Hollywood är ju på alla sätt extremt, men visst finns det här också. Hela jävla branschen är besudlad. Jag skulle kunna nämna namn, även sådana som inte finns med oss längre men som ansågs vara stora, konstnärliga genier. Men jag vill inte göra det just nu, när det ska handla om min film.

Men är det inte just tystnaden som gör att det kan fortgå?

– Jo, det är sant. Samtidigt handlar inte detta bara om enskilda personer som beter sig svinaktigt utan om en struktur där unga skådespelare förväntas vara supersnygga och galet smala. Det har blivit som modellbranschen och vi måste ändra på det, folk går sönder.

Vad krävs för att det ska bli en ordentligt förändring?

– Att vi kvinnor tar plats, att vi säger ifrån. Och att vi inte för den sakens skull stämplas som gnälliga. Sedan att vi själva gör filmer som ses av en stor publik. Sist men inte minst behöver ju de här gubbarna på maktpositioner bytas ut mot män, och kvinnor, som har en sund inställning och som kan bete sig.