Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Harrison Ford - ofrivillig science fiction-ikon

Få av de roller som Harrison Ford gjort under sin snart fem decennier långa karriär rör sig inom science fiction. Ändå associeras han främst med genren, som han med bioaktuella Ender's Game nu återvänder till, innan han troligtvis blir del av uppföljarna till Star Wars och Blade Runner. GP träffade en butter Ford i Los Angeles.

Att Harrison Ford har kommit att förkroppsliga iden om den intergalaktiska actionhjälten mer än någon annan Hollywoodstjärna kan de flesta filmnördar enas om, vare sig de föredrar Ford svingandes piska som Indiana Jones, kämpandes mot rymdimperiet som Han Solo i Star Wars eller jagandes androider i Blade Runner. De två sistnämnda filmernas enorma betydelse för science fiction har gjort att Ford aldrig har kunnat skaka av sig genren, trots att han verkligen har försökt.

När det nu verkar som att han kommer att återförenas med alla tre karaktärerna i uppföljare till filmerna i fråga, kan man kanske tro att Ford mot slutet av sin långa och väldigt framgångsrika karriär ändå motvilligt har omfamnat sin status som science fiction-ikon. Men så är inte fallet, får jag veta när jag en måndag i Los Angeles kallar honom för just det. Den 71-årige filmgiganten ser trött ut, och svarar mig följdenligt:

– Nej, jag är ingen ikon. Det finns ingen arbetsbeskrivning för den titeln. Det är något som kommer utifrån, från andra människor. Jag är skådespelare och därigenom historieberättare, och är intresserad av alla genrer, inte bara av science fiction. Av de 50 eller 60 filmer som jag har gjort kan bara ett fåtal klassas som riktig science fiction. Men jag har inget emot genren.

Och tur är väl det, för han kommer att få svara på många frågor om rymden, utomjordingar och cyborgs de kommande åren. Anledningen till att jag träffar Ford är hans roll i bioaktuella Ender's Game, baserad på boken med samma namn från 1985. Det är en dystopisk skildring av en värld där mänskligheten hotas av myrliknande utomjordingar, och där jordens försvar använder sig av barn som är extremt skickliga på dataspel för att kunna utmanövrera fienden. Mycket har hänt med filmskapande sedan Ford spelade in Jedins återkomst för 30 år sedan.

– De tekniska möjligheterna gällande skapandet av de visuella aspekterna av en film av det här slaget har avancerat något oerhört sedan dess. Datoranimation kan vara någonting väldigt användbart, det kan vara kraftfullt, men det kan också vara distraherande och ta en bort från den känslomässiga kopplingen till filmen. Så film bygger fortfarande på att göra det hela rätt.

Ford spelar den stoiske överste Graff, som tar sig an skolpojken Ender (Asa Butterfield) och låter honom kämpa sig till en ledarposition inom det dataspelsanstrukna militärsystemet. Ford ser Ender's Game som en mångbottnad berättelse, som visar hur äldre lär sig av yngre.

– Filmen lägger fram idén om att unga människor har kapacitet att absorbera och ta in ny information snabbare än äldre människor, vilket stämmer. Den intuitiva förmåga och det rent tekniska och strategiska kunnande som unga lär sig från att spela tv-spel blir användbart i den här framtidsvärldens militära försvar. En historia skapas utifrån det, där vi som åskådare får chans att reflektera över de här sakerna, liksom världen vi lever i och vad den kräver av unga.

Actionlegenden Ford är oväntat kritisk mot tv-spelsvåld, men så är han samtidigt förälder.

– Inte bara kan de vara skadliga för barn, utan även för 25-30-åriga människor som spelar den typen av spel. Jag tror att de gör att man helt vänjer sig vid våld och blir känslomässigt frånkopplad från det. Till slut betraktas våld som ett spel, vilket skildras i den här filmen.

Så du skulle inte låta din 12-årige son spela Grand Theft Auto V?

– Han har ingen som helst lust med det. Han har andra populärkulturella intressen, bland annat Harry Potter- och Tolkien-filmerna, som blir metaforer för det han går igenom i sitt liv.

Ett annat centralt tema i filmen är vad som sker när man plötsligt får en maktposition. Jag frågar Ford om han minns hur han hanterade framgången som Star Wars-filmerna gav honom.

– Jag var 35 år och hade arbetat i branschen i 15 år, vilket är en stor skillnad mot att vara 16 som Asa är nu när han blir berömd. Min omedelbara instinkt var att göra något annorlunda med den succé som jag var sammankopplad med, och visa branschen och publiken att jag inte var karaktären de såg i filmen, Han Solo, utan att jag hade andra förmågor och egenskaper.

HARRISON FORD

Född: 13 juli 1942 i Chicago.

Familj: Hustrun Calista Flockhart (sedan 2010), fem barn

Genombrott: I rollen som Han Solo i Stjärnornas krig 1977. Det verkligt stora genombrottet kom dock som Indiana Jones i Jakten på den försvunna skatten.

Filmer i urval: Sista natten med gänget (1973), Avlyssningen (1974), Stjärnornas krig (1977), Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Jakten på den försvunna skatten (1981), Blade Runner (1982), Jedins återkomst (1983), Indiana Jones och de fördömdas tempel (1984), Vittne till mord (1985), Indiana Jones och det sista korståget (1989), Jagad (1993), Firewall (2006), Indiana Jones och Kristalldödskallens rike (2008).

Aktuell: I Ender´s Game som hade svensk premiär i fredags

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.