Jake Clemons var åtta år när han första gången såg Bruce Springsteen och The E Street Band spela. Clarence Clemons blåste i sin väldiga saxofon och i lille Jake föddes en längtan att följa i sin imponerande farbrors fotspår.
Den 18 juni 2011 dog Clarence Clemons och den nu vuxne Jakes sorg var brutal, närmast bottenlös.
–Clarence var som både en far och en storebror för mig. Han öppnade upp både musiken och världen för mig, berättar Jake Clemons.
Jakes biologiske pappa arbetade inom marinkåren, "han tog sitt jobb på stort allvar" och hade inte mycket tid över för sin tämligen hårt hållne son. Farbror Clarence visade att det fanns andra möjliga livsval och uppmuntrade Jake att börja spela saxofon.
–Det tog ändå ganska lång tid innan jag upptäckte rockmusiken, jag hörde ju Springsteen såklart, men det var mer som en släktgrej. Hemma spelades marschmusik och klassisk jazz, men en dag satt jag i bilen med min storebror som just skaffat Nirvanas Nevermind-platta. Det var fullständigt knäckande, minns Jake Clemons.
När Clarence Clemons gick bort ärvde Jake hans saxofon, men det var inte alls självklart att han skulle ta sin farbrors plats i E Street Band. Ingen visste vad som skulle hända med E Street Band när dess ikoniske saxofonist var borta.
–Jag och Bruce hade långa, långa samtal. Han hade ju förlorat en nära vän så vi delade sorgen och Bruce berättade mycket om Clarence och allt de upplevt tillsammans. Det var starka, viktiga samtal, men det var först senare som vi började diskutera om jag skulle kunna spela med bandet. Det blev en naturlig process, berättar han.
Under de första spelningarna hade Jake en tillbakadragen plats på scenen, men när fansen inte bara accepterade utan omfamnade honom som ersättare för sin farbror kunde han ta för sig alltmer. Den avgörande stunden inträffade på Ullevi i Göteborg den 28 juli 2012 när Springsteen och bandet för första gången sedan Clarence Clemons död spelade paradnumret Jungleland med det långa, svepande saxsolo som var Clemons främsta signatur.
–Mot slutet, när han inte längre själv orkade, bad Clarence mig att spela det där solot för honom. Men vi hade inte repat låten med bandet. Det där var första gången jag spelade Jungleland tillsammans med E Street Band. Och egentligen var det först då jag helt och hållet insåg att Clarence var borta, sorgen och medvetenheten om hur mycket jag saknade honom slog till fullt ut, säger Jake Clemons och fortsätter:
–Jag tror att alla som förlorar någon nära har ett sådant ögonblick, det går inte att förbereda sig på. Det är som när du dukar middagsbordet och inser att du står med en tallrik för mycket i händerna. Samtidigt är det också den stunden som gör att du sedan kan gå vidare. Jag är oerhört tacksam över kvällen i Göteborg, hur Bruce och bandet tog hand om mig och hur publiken hanterade det. Musik är unikt på det viset, hur det privata och kollektiva kan mötas.
Nu ser Jake Clemons fram emot ytterligare en konsert på Ullevi för att sedan åka tillbaka till USA och avsluta turnén. Efter det hoppas han få tid att spela sin egen musik och nå ut med sitt färska soloalbum Fear + Love.
–Förut trodde jag att man tog sina tio bästa låtar och satte ihop dem till en platta. Nu har jag, mycket tack vare Bruce, insett att ett album måste ha något som binder samman låtarna.
–Det ska bli spännande att spela min musik live. Jag älskar att uppträda på stora arenor, men det är speciellt att komma nära människor, se deras ansikten, deras reaktioner.
Fakta: Jake Clemons
Ålder: 36 år.
Bor: Virginia Beach, Virginia
Bakgrund: Spelar framförallt saxofon men trakterar bland annat även piano, bas, gitarr och piano. Debuterade med epn Embracing light 2013. Är dessutom en passionerad surfare.
Aktuell: Spelar med Bruce Springsteen på Ullevi imorogn, lördag, den 23 juli. Släpper soloalbumet Love + Fear den 8 augusti.
