Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kapten Röd bryter tystnaden

Artisten Kapten Röd trängde undan människan Björn Nilson. Konsekvensen blev att skärma av musiken. – Jag hade en period när min omgivning sade till mig att jag borde fundera på att börja ta antidepressiva, berättade han för GP i april i år.

Artisten Kapten Röd trängde undan människan Björn Nilson. Konsekvensen blev att skärma av musiken. Men nu är kaptenen tillbaka - trygg i vem han är och vad han vill.
Himlen häller regn över Trädgårdsföreningen. Här ska Kapten Röd och hans band spela den 2 september, förhoppningsvis en ljummen sensommarkväll. Just nu hjälper knappt det gröna paraplyet och vi söker skydd på Rosenkaféet. Kapten Röd, eller Björn Nilson som han egentligen heter, blir omedelbart igenkänd av killen i kassan. 
För några år sedan hade det kunnat bli jobbigt. Björn Nilson mådde inte bra av att Kapten Röd tog all plats och att ett besök i mataffären kunde innebära såväl selfies som smygfilmande. 
- Det var omtumlande, helt plötsligt visste många vem jag var, och det var tufft att hantera i det vardagliga livet. Jag gick hem och gömde mig. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se


Efter flera år av hårt turnerande, en skiva 2011 och sedan ett brett genombrott med två P3 Guldpriser, kunde Kapten Röd inte ta den paus han egentligen behövde.
- Egentligen var 2012 övertid rent själsligt och energimässigt, berättar han.
Samtidigt som Kapten Röd blev i det närmaste folkkär tog det stopp. Björn Nilson hade inte verktygen att hantera kaptenens framgångar och kändisskapet som följde. Reaktionen blev att stänga ner, sätta stopp, skärma av musiken. I samma veva blev Björn pappa. Snart upptäckte han dock att med musiken försvann också en stor del av vem han var.
- Det har varit en resa att bli bekväm i min livssituation och hur jag fungerar. Jag har insett att jag är en känslig person och då tar man in andra människor på ett sätt som påverkar mycket. Jag hade inte koll på den sidan hos mig själv tidigare, utan trodde det handlade om dåligt självförtroende. Men det är bara sådan jag är. Jag kan känna mig som ett löv som fladdrar i vinden, rent känslomässigt, berättar Björn Nilson.

Det låter som att svaret fanns i en acceptans om vem du är och hur du fungerar?
- Jag hade en period när min omgivning sade till mig att jag borde fundera på att börja ta antidepressiva. Så jag gick till min psykolog och frågade om det. Han svarade att "det händer inte" och förklarade att känsligheten är en del av den jag är. Det var skönt. Jag har fortfarande perioder med tunga tankar, men jag kan acceptera att ta en dag med ångest, det får vara så. Hellre det än att trubba av mig själv med mediciner. Även om jag såklart inser att det kan vara livsräddande för andra. 


Hur funkar det att vara småbarnspappa och samtidigt kicka igång musiken igen?
- Det går bra. Man måste bara inse att man inte kan göra allting själv längre, det funkar inte att sitta uppe på natten och sy sin egen backdrop. Men musiken och att vara förälder hänger ihop. Jag vill vara en bra förebild för mina barn och visa att jag är en del av samhället och tar ansvar. Och just nu handlar det ansvaret om att göra musik, att bidra med någonting positivt.

Är du rädd för att det ska komma ett bakslag, att de negativa tankarna ska komma tillbaka?
- Nej, sedan något år tillbaka känner jag mig helt bekväm med att jag är Björn men att en del människor har en relation till mig som Kapten Röd. I dag kan jag vara stolt och se att det är något positivt.  


Det är lättare för dig nu att hålla isär Björn och Kapten Röd?
- Ja, alltså Kapten Röd är som en superhjältedräkt att hoppa in i för att säga saker som jag kanske inte vågar säga som Björn. Det är ett sätt att vrida upp sig själv, samtidigt är det Björn som gör musiken. Så det är dubbelt.


Hur känner du inför att ställa dig på scen igen?
- Jag är otroligt nervös, mina vänner kan tycka att jag är fånig i mitt tvivlande kring om någon alls vill komma. Men hälften av biljetterna såldes första dagen, så nu känns det bra. Jag är ändå jätteförvånad att jag har en bred publik. Så fort man tänker att man ska tala till en bred publik blir det ett uddlöst uttryck. När jag gör musik visualiserar jag några få vänner för att kunna fokusera.
 

Berätta om idén till turnén, biljetterna kostar bara hundra kronor.
- Ofta är det människor som lever utsatta liv, unga människor som befinner sig i jobbiga situationer som hör av sig och berättar att min musik faktiskt har hjälpt dem att överleva. Det är ju helt otroligt. Och då vill jag att just de ska kunna komma, jag vill inte ha höga biljettpriser. Det ger en homogen publik samtidigt som man utesluter många.

Varför just Trädgårdsföreningen?

- Det är självklart att avsluta i Göteborg, men alla spelningar är i städer som har ett klasspektra, det ska finnas innerstad och miljonprogram så att folk kan komma samman och att det blir ett möte. Som i Trädgårdsföreningen, det ligger liksom i mitten, hit kan alla komma.