År 2004: Konstnären Lars Vilks ställer ut skulpturen "Omfalos" på Moderna museet, tillsammans med fotografier som kronofogden tagit,. Arkivbild,
År 2004: Konstnären Lars Vilks ställer ut skulpturen "Omfalos" på Moderna museet, tillsammans med fotografier som kronofogden tagit,. Arkivbild,

Guide: Lars Vilks – en ständig kontrovers

Hört talas om "Nimis", "Arx" och profeten Muhammed som rondellhund? Från att ha lockat turister och spelat myndigheterna ett spratt så har utvecklingen kring Lars Vilks eskalerat utom all kontroll. Vem är den kontroversielle konstnären – och vad vill han egentligen?

ANNONS
|

Striden kring Kullaberg

Allt börjar med "Nimis", verket av drivved som börjar byggas 1980 på strandremsan i Kullaberg i nordvästra Skåne. Det skulpturala konstverket blir rikskänt och drar många fascinerade besökare till platsen. Samtidigt blir en långdragen rättslig process ett faktum: "Nimis" har uppförts utan bygglov – i ett naturreservat.

Vilks navigerar runt juridiken, säljer konstverket och gäckar myndigheterna. Några år senare uppförs även "Arx", ett slags "bok" byggd av betong och sten. Även det verket stöter på patrull. Men efter beslut i hovrätten får både "Nimis" och "Arx" till slut stå kvar.

ANNONS

Konstverket "Omfalos", ett slags mindre pelare av betong och sten, går däremot ett annat öde till mötes. Under en gryningsräd lyckas kronofogden frakta bort verket, som ett tag fick ta plats på Moderna Museet.

Det har gått några år, men nu är "Nimis" återigen på tapeten. En fjärdedel av verket brann ner 2016. Eftersom Vilks börjat bygga på "Nimis" utan tillstånd, så har han därmed ställts inför rätta igen och fälldes på tisdagen för förseelse mot områdesskydd.

Hoten efter rondellhunden

Vilks har även intresserat sig för att utmana religionen – kanske främst islam. 2007 publicerar flera svenska tidningar Lars Vilks teckningar med profeten Muhammed framställd som rondellhund. Protesterna sprider sig i den islamiska världen, och konstnären får ett pris på sitt huvud av terrornätverket al-Qaida i Irak.

Nu tar karusellen fart på allvar. I oktober 2009 grips Colleen LaRose (Jihad Jane) i USA för planer på att mörda Vilks. 2010 grips sju personer på Irland misstänkta för planer på att mörda Vilks, och något senare utsätts konstnärens hem, nära Höganäs, för ett brandattentat.

Terror i Norden

Samma år mejlar Taimour Abdulwahab Säpo och TT och skriver att han ska hämnas för Vilks Muhammedteckning och den svenska militära insatsen i Afghanistan. Sen spränger han sig själv till döds i Stockholms julhandel i samband med ett misslyckat terrorattentat.

ANNONS

Fem år senare öppnar en man eld mot kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn, där det pågår ett debattmöte om yttrandefrihet som Vilks närvarar vid. En person dödas, och två poliser skadas. Samme gärningsman skjuter senare ihjäl en vakt utanför en synagoga. Köpenhamn skakas av terrordådet.

Vad vill Lars Vilks?

Vilks konstnärskap har mer eller mindre omgivits av kontroverser från start. Som en del av den postmoderna konströrelsen ser Vilks, akademiskt utbildad konstvetare, sina konceptuella skapelser som en del av ett enda stort allkonstverk. Allt som händer – och våra reaktioner på det – får sin plats i verket.

Vilks, som lever under ständig bevakning efter mordhot och attacker, fortsätter att engagera – och uppröra – sin publik. Han hänvisar till yttrandefrihet och hur konsten alltid bör omfamnas av grundlagsskyddet. Men Vilks har även fått kritik för att missbruka just yttrandefriheten, och har även kritiserats hårt för sitt samröre med antimuslimska strömningar. Bland annat efter att ha deltagit i ett möte med den starkt antiislamska organisationen Stop Islamization of Nations (Sion) i New York år 2012.

Konstnären själv tog kritiken med ro.

- Det här är ju saker och ting jag vill lära mig mer av. Jag ser det som en del av mitt projekt, sade han till TT då.

ANNONS
TT

ANNONS