Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gräshopporna imponerar

Insekter i guld, silver och färgat grodskinn, gjorda med stor hantverksskicklighet. Boel Ulfsdotter imponeras av sydkoreanska Yojae Lees kryp i jätteformat.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Konst

Veckans galleri
Yojae Lee
Revealing Strangeness and Hidden Beauty
Gallery Four, Risåsgatan 5, t o m 10 juni 2017.

Gallery Four inviger sina nya lokaler med en utställning av den sydkoreanska smyckekonstnären Yojae Lees mäktiga insekter. Med tanke på dessa gräshoppors och skalbaggars skadepotential borde vi kanske reagera som den sydkoreanska publiken och tycka att de är otäcka, men jag förtrollas likväl av deras dekorativa utstrålning när Lee nu har förstorat upp dem i jätteformat. 

Hennes hantverksskicklighet är genomgående hög och förutom kända metaller som guld och silver till ben och antenner, använder hon sig av grodskinn från en invasiv art som regelbundet tas av daga i hemlandet. Grodornas naturliga mönster på skinnet bevaras i stor utsträckning, även om de ibland också måste färgas in för att på ett naturalistiskt sätt sammanfalla med den aktuella insektens verkliga utseende. 

Samtliga bestar presenteras som broscher och är alltså tänkta som klängande accessoarer, vilket mycket väl kan bidra till att jag personligen lutar mer åt att betrakta dem som konstobjekt. Lee har helt säkert kvar glimten i ögat när hon dessutom väljer att låta vissa av dem ligga på rygg gentemot både bärare och betraktare, liksom när hon genomgående ljussätter dem på ett sådant sätt att de kastar dramatiska skuggor över galleriets väggytor. 

Jag är djupt imponerad av den påtagliga och beundransvärda ambition och djupa kännedom om sitt verksamhetsfält, som ligger bakom Karin Roy Anderssons och Gallery Fours övriga medlemmars sätt att driva galleriet, samt deras vilja att utvecklas som smyckekonstnärer i en internationell miljö. Kanske är det just därför som det slår mig att jag gärna hade sett en omvänd ordning mellan galleriets nuvarande och föregående utställning. Inte enbart därför att medlemmarna fick en så fin möjlighet att visa upp sin verksamhet i samspel med ett antal gästande kollegor i Fragments, utan också med tanke på hur väl den faktiskt belyste de olika praktiker som präglar smyckekonsten idag. Ett sådant självbespeglande projekt hade varit en fullödig eloge till de nya lokalerna och den verksamhet de är avsedda för. Detta sagt som en påminnelse om att det finns ett visst symbolvärde inbäddat i valet av invigningsutställning även när man slår upp portarna på ny adress.