Västkusten förr
Marscherande soldater och ”bottenlös lera”
Bron över Säveån i Göteborg provbelastas den 5 oktober 1923.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning rapporterade dagen därpå att projektet, som genomförts av Göta ingenjörkår, hade varit besvärligt i ”den bottenlösa leran.” Ett hundratal artillerister hade byggt förstärkande terrasser kring brofästena. GHT skrev: ”Bron provbelastades i går eftermiddag med tillfredsställande resultat.” Provet genomfördes med bilar och marscherande soldater. Och fotografen var alltså på plats.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning rapporterade dagen därpå att projektet, som genomförts av Göta ingenjörkår, hade varit besvärligt i ”den bottenlösa leran.” Ett hundratal artillerister hade byggt förstärkande terrasser kring brofästena. GHT skrev: ”Bron provbelastades i går eftermiddag med tillfredsställande resultat.” Provet genomfördes med bilar och marscherande soldater. Och fotografen var alltså på plats.
Västkusten förr
Ministerns laxfiskeställe
Bron över Nissan vid Oskarström. Denna lilla ort vid Nissans strand knappt två mil nordost om Halmstad är en av få platser i Sverige där man anser sig kunna namnge den första turist som besökte orten. Han hette William Thomas, var brittisk minister i Stockholm, och kom till Oskarström någon gång på 1850-talet för att fiska lax. Han favoritfiskeställe bär fortfarande det officiella namnet ”Mr Thomas sten”. Hovfotograf Erik Liljeroth var på plats i Oskarström ungefär ett sekel efter ambassadör Thomas. Det framför inte av arkivnoteringarna om hovfotografen Liljeroth fiskade.
Västkusten förr
En känslig bro
Almöbron i augusti 1961, fotograferad av tidningen Bohusläningens fotograf Arne Andersson. Brons smäckra bågkonstruktion var både dess styrka och – skulle det visa sig – dess svaghet. Almöbron var dimensionerad för att tåla 12 000 fordon per dygn. Men den var känslig för tryck från sidan. Natten till den 18 januari 1980 utsattes Almöbron för just ett sådant ödesdigert sidotryck när det Liberiaflaggade bulkfartyget ”Star Clipper” gled för långt åt babord i farleden och med kommandobryggan raserade spannet. Besättningen kunde bara hjälplöst betrakta bilarna som körde över kanten. Åtta personer i sju fordon omkom innan polis och räddningstjänst lyckades få upp vägspärrar.
Västkusten förr
Resultatet av en tidningskampanj
Det är oktober 1958 och Almöbron växer fram som den viktigaste delen av en led bestående av tre broar mellan fastlandet och Tjörn. Brobygget hade föregåtts av en energisk kampanj i Göteborgs-Posten. Krupp och Skånska Cementgjuteriet (nuvarande Skanska) svarade för bygget. 1950- och 60-talen var de stora infrastrukturprojektens tid i Sverige. Krupp och Skånska Cementgjuteriet skulle ett par år senare bidra till en bro som fick ännu större plats i det västsvenska medvetandet: Älvsborgsbron.
Västkusten förr
Mannen på svängbron
En ensam man står på svängbron som sammanbinder Ramvikslandet med fastlandet när den nästan fem kilometer långa Sotekanalen invigs i juli 1935. För åskådarna på land måste det ha känts som om ett evighetsprojekt avslutades. Sotekanalen hade diskuterats redan på 1800-talet. Utredningsarbetet fördröjdes av världskrig och dåliga tider. Samtidigt var alla överens om att kanalen behövdes: den yttre rutten via Sotefjorden var livsfarlig.
När bygget kom igång på 1930-talet bedrevs det som AK-arbete – en politiskt omstridd stödåtgärd, i detta fall för arbetslösa stenhuggare.
På vägen till själva invigningen blev kronprinsparet försenat i Dingle, delvis på grund av att den notoriskt hembygdsintresserade kronprinsen råkat få syn på en skojig bygdegård.
En sentida betraktare kan inte frigöra sig från tanken att de sammantagna omständigheterna borde bana väg för en viss sälta i invigningsrapporteringen: ett kraftigt försenat infrastrukturprojekt, finansierat med kontroversiella metoder och en prins som fastnat i Dingle.
Men i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings reportage den 8 juli 1935 var stämningen hög:
”Precisionen, de säkra beräkningarne och den goda organisationen ha varit kanalföretagets kännemärke från begynnelsen. Det säger sig självt att det inte gärna kunde börja glappa i sista momangen.
Det bör kanske tilläggas att till de utmärkande kännetecknen jämväl och icke minst är att räkna den anda av god vilja, arbetsglädje och gott kamratskap, som varit rådande på arbetsplatsen.”
När bygget kom igång på 1930-talet bedrevs det som AK-arbete – en politiskt omstridd stödåtgärd, i detta fall för arbetslösa stenhuggare.
På vägen till själva invigningen blev kronprinsparet försenat i Dingle, delvis på grund av att den notoriskt hembygdsintresserade kronprinsen råkat få syn på en skojig bygdegård.
En sentida betraktare kan inte frigöra sig från tanken att de sammantagna omständigheterna borde bana väg för en viss sälta i invigningsrapporteringen: ett kraftigt försenat infrastrukturprojekt, finansierat med kontroversiella metoder och en prins som fastnat i Dingle.
Men i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings reportage den 8 juli 1935 var stämningen hög:
”Precisionen, de säkra beräkningarne och den goda organisationen ha varit kanalföretagets kännemärke från begynnelsen. Det säger sig självt att det inte gärna kunde börja glappa i sista momangen.
Det bör kanske tilläggas att till de utmärkande kännetecknen jämväl och icke minst är att räkna den anda av god vilja, arbetsglädje och gott kamratskap, som varit rådande på arbetsplatsen.”
Bildprojektet ”Västkusten förr” – ett samarbete mellan Stampen Media och västsvenska museer – fortsätter. I dag står fyra västsvenska broar i centrum.
GP Göteborgiana
Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
