Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gabrielle Zevin | Livet enligt Fikry

Gabrielle Zevin | Livet enligt Fikry

Amerikanska Gabrielle Zevins nya roman är aningen för hjärtnupen, men har en väl fungerande intrig som Johan Werkmäster tilltalas av. Dessutom är romanen ett lovtal till boken i  pappersform.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Roman

Roman

Gabrielle Zevin

Livet enligt Fikry

Översättning: Marianne Mattsson

Forum

”Ett samhälle är inget riktigt samhälle utan en bokhandel”, heter det i Gabrielle Zevins trivsamma roman Livet enligt Fikry, som huvudsakligen utspelar sig på en ö vid New Englands kust. Där, liksom i Sverige, blir det allt svårare för en lokal boklåda att hävda sig i en digitaliserad värld.

Mycket tyder på att den lilla butiken Island Books snart kommer att gå under – även så bokhandelns ägare, änkemannen Fikry. Hustrun har omkommit i en bilolycka. Han är deprimerad och håller på att supa ihjäl sig. De människor som vågar sig in i affären bemöts med vrede.

Men plötsligt förändras allt. En kvinna som begår självmord har dessförinnan i smyg lämnat sitt barn, tvååriga Maya, i bokhandeln. I ett meddelande uttrycker hon sin önskan att dottern ska få växa upp bland böcker och bli bokläsare. Fikry adopterar Maya.

Den inledningsvis dystra berättelsen förvandlas till en solskenshistoria. Fikry rycker upp sig, blir trevlig, hittar ny hustru, bokhandeln är åter en social samlingspunkt och söta Maya charmar alla och envar. Mörka moln tornar visserligen upp sig i fjärran men det dröjer ett antal lyckliga år innan bokhandlarfamiljen drabbas av dem.

Visst blir romanen aningen för hjärtnupen ibland men känns ändå inte spekulativ. Zevin är en duktig hantverkare som lyckas spinna en väl fungerande intrig och knyta ihop alla trådar. Att den samtidigt lov- och försvarstalar den fysiska bokhandeln och den sinnliga, på papper existerande, boken tilltalas jag också av.

Varje kapitel inleds med en av Fikry till Maya riktad rekommendation av en novell som hon bör läsa. I samtliga fall rör det sig om anglosaxiska berättelser, huvudsakligen skrivna av manliga, amerikanska författare. Av alla de boktitlar som namedroppas är faktiskt alla skrivna på engelska. Det irriteras jag av. Kanske borde Gabrielle Zevin inför nästa roman vidga sina litterära vyer.