Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gabriel Byström: Gammal politik i ny förpackning

På söndag är det parlamentsval i Ungern. Det finns ingenting som tyder på att utgången skulle bli dramatiskt annorlunda där än vid valet 2010.

"Har du sett deras kampanj? Den är skicklig.”

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jag talar med olika personer i Budapest. Trots att de åsiktsmässigt inte delar fascistiska Jobbiks vision av hur Ungern borde förändras kan de inte låta bli att hylla partiets valkampanj. Korta kärnfulla budskap med udden riktad mot regerande Fidesz och som samtidigt slår fast vikten av lag och ordning. Men, som en kvinna med stor insyn i det politiska spelet i Ungern konstaterar, ”stövlarna finns där, just nu står de i garderoben”.

Det pågår en uppsminkning runtom i Europa. Främlingsfientliga partier med varierande grad av antiziganism och antisemitism i sitt bagage arbetar med en imageförskjutning för att kunna erövra ny politisk mark. För att nå verklig makt och nå de stora väljargrupperna måste budskapet förpackas på nya sätt, de värsta avarterna sminkas över.

Det är lättare att vinna väljare med en hårdför nationalism och rop på dödsstraff än att demonstrera kompromisslös antiziganism på stan.

Kommunalvalen i Frankrike de två sista söndagarna i mars blev en stor framgång för Front National. I valet 2008 fick partiet 80 mandat. I år 1 496. Politiker från Front National kommer också att besätta borgmästarposten i tio franska städer. Bilden av ett parti som står vid sidan av det politiska etablissemanget gick hem hos de franska väljarna.

Analytikern Nonna Mayer på Centre of European Studies konstaterade i en intervju med The Guardian i veckan att väljarna ”är så trötta på den ekonomiska situationen och de känner att varken vänstern eller högern har klarat av att finna en lösning… Deras budskap var att de prövat allt, varför inte pröva Front National.”

På söndag är det parlamentsval i Ungern. Det finns ingenting som tyder på att utgången skulle bli dramatiskt annorlunda där än vid valet 2010. Då erövrade konservativa Fidesz regeringsmakten med en marginal som gjort att de kunnat genomföra ett snabbt och omfattande systemskifte. Vid samma val fick fascistiska Jobbik 17 procent av rösterna.

De väljarundersökningar som föregått dagens val är svåra att ta på allvar, alldeles för många vill inte uppge sina partisympatier för de olika undersökningsinstituten. Att Fidesz skulle förlora valet är närmast uteslutet, via en rad åtgärder har partiet säkrat fortsatt maktinnehav. Uppfinningsrikedomen har varit sensationell.

Kim Lane Scheppele, professor på Princeton och expert på ungersk lagstiftning, konstaterar i ett blogginlägg att hela det ramverk som omger valet gynnar Fidesz eftersom partiet ”använt sina fyra år vid makten och sin två tredjedelsmajoritet i parlamentet för att göra om varje del av valsystemet till sin egen fördel.”

Dessutom dras den ungerska pressfriheten med omfattande problem. Det är ingen tillfällighet att landet sjunkit som en sten i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex de senaste åren. Ungern ligger just nu på plats 64, strax bakom Senegal och Tonga.

Den vänsterkoalition som skapades i mitten av januari och som ska utmana Fidesz dras med en historisk barlast. Ett av dess främsta namn är den förre socialistiske premiärministern Ferenc Gyurcsány som i en hemlig inspelning 2006 erkände att partiet ljugit för att vinna det valet. Förtroendet för honom och vänsterns premiärministerkandidat Attila Mesterházy är fortfarande lågt hos många ungrare.

Bredvid Jobbik försöker regerande Fidesz med premiärminister Viktor Orbán i spetsen framstå som ett stillsamt, värdekonservativt alternativ tryggt förankrat i EU:s mäktiga EPP-familj (European People’s Party) där flera av Europas största partier har sin bas. De reformer som partiet kunnat genomföra via ett starkt väljarstöd i det senaste valet 2010 har för lång tid förändrat de politiska spelreglerna i Ungern, här finns många hundra nya lagar, här finns en författningsdomstol där merparten av ledamöterna har nära kopplingar till Fidesz.

Kritiken från omvärlden har, åtminstone periodvis, varit omfattande. De flesta bedömare har sett en större dramatik i förändringarna än vad Fidesz olika språkrör vill medge. Vad Viktor Orbán anser om kritiken är det svårt att få någon riktig uppfattning om, den ungerske premiärministern är ointresserad av att träffa medier och diskutera sin politiska vision.

Det är väsentligt att peka på den förskjutning som äger rum när extrema partier tar plats i parlamentet.

Effekterna av Jobbiks närvaro i parlamentet är uppenbara trots att partiet inte haft något formellt inflytande över beslutsfattandet de senaste fyra åren. Utan Jobbik vid sin sida hade Fidesz förändringar drabbats av ännu hårdare kritik, så stort och genomgripande är systemskiftet. Gradvis har politiken förändrats i riktning mot Jobbiks värdegrund. Om detta råder inget tvivel.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.