Fronesis 18: Tema Staden

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

I år passerar mänskligheten en milsten: för första gången bor fler i städer än på landsbygden. Nu är det knappast något att fira, det är inte informationssamhällets dynamiska metropoler som växer utan slumområdena i tredje världens formlösa megastäder. Dit flyr människor från en landsbygd som utarmas av strukturanpassningsprogram och ojämlik konkurrens på världsmarknaden. Även med FN:s modesta slumbegrepp lever idag över 900 miljoner människor i storstadsslum.

Vårnumret av Fronesis - 2004 års kulturtidskrift - har tema Staden och inleds med att Mike Davis skisserar denna av ingen förutsedda tillväxt av människomassor som hankar sig fram i en självexploaterande informell sektor strax över, eller under, överlevnadsgränsen. Numret i sin helhet knyter samman periferins slum med de glittrande metropolernas "gated communities" och visar att de är produkter av samma globala utveckling.

ANNONS

Dalia Mukhtar-Landgren flyttar över de globala tendenserna på svensk mark i sin beskrivning av den delade staden Malmö. Å ena sidan "entreprenörsstaden", som görs attraktiv för investerare och deras kräsna toppkader. Å den andra: "problemstaden" med sina fattigförorter där politikerna kräver stoppad invandring.

Med 200 tättskrivna boksidor på ett tema är Fronesis mer antologi än tidskrift. Formen finns kvar sedan starten som skriftserie med rötter i SSU och stöd från av LO-Idédebatt, sedermera omvandlad till dagens oberoende, radikala tidskrift. Syftet är att skapa en mötesplats för traditionell arbetarrörelse, nya rörelser och forskare. Inget lätt projekt och tidskriften kan knappast beskyllas för att vara inställsam. Förankringen i akademin syns i språket och, om man skall vara lite elak, även i hållningen; oftast handlar det om att förklara världen, inte om hur den skall förändras.

Men visst kan förståelse vara viktigt nog. Som när Saskia Sassen tar ner informationssamhället på jorden och visar att "plats" alls inte förlorat sin betydelse. I de stadscentra varifrån det hyperrörliga kapitalet dirigeras är en stor del av jobben högst platsbundna: bredbandskablarna skall grävas ner, marmorgolven sopas och även de mest digitala beslutsfattare behöver få sitt toalettpapper levererat.

Men det känns ändå skönt när Massimo De Angelis inte bara bryter den akademiska tonen utan också pekar ut en riktning för motstånd; att ta strid för allmänningarna, de områden - både geografiska och sociala - som inte ligger under marknadens välde, utvidga dessa och skapa nya demokratiska gemenskaper.

ANNONS

ANNONS