- Hittills har ingenting fått mig att flippa ur. Men mycket försiggår inne i mitt huvud. Genom att utstråla lugn lurar jag mig själv lite grann. Jättekonstig, omvänd psykologi, men det funkar, säger Frans Jeppsson Wall.
Han har gått in i bubblan igen, den cirkus vi först kallar för Melodifestivalen och som sedan byter namn och lystrar till Eurovision Song Contest. Han konstaterar själv att han är dålig på att le på bild och att han aldrig tappar sitt lugn. Att If I were sorry har blivit en sån framgång och vann i Friends Arena, förklarar en axelryckande Frans med att det är en anti-Melodifestivallåt som när den skrevs och sedan skickades in, mest var tänkt som en rolig grej. Inte som en möjlig vinnare.
Låten är, som han ser på den, inte vad man förväntar sig att få i Melodifestivalen.
Överraskningseffekten har varit viktig. Frans och hans låt har en attityd som utstrålar något helt annat än Melodifestival.
Samtidigt är det med värme i rösten han pratar om tävlingen som genom åren varit det som knutit familjen samman, då har de umgåtts allihop i soffan framför tvn.
- Det var en konstig kväll i Friends, det var så mycket som hände så snabbt. Från att umgås så tätt med alla artister till att de andra försvann därifrån och ljuset var på mig. Det var så mycket att ta in. Vinsten var inte hela världen, det var resan och alla möten och upplevelser, som jag är gladast över nu, säger Frans Jeppsson Wall.
Bubblan den här gången är Globen och det betong- och arenatunga området i närheten. På och kring hotellet hänger Eurovision Song Contest-nördarna, ESC-fixarna, ESC-höjdarna och alla andra med mer eller mindre uppmärksammade roller i samband med evenemanget i Globen.
Det är i den miljön Frans säger att han är lite bekymrad över att han varit borta från skolan så mycket. Han går första året på naturprogrammet hemma i Ystad, men har inga som helst planer på att hoppa av skolan.
- Jag vill ändå ha det på mitt CV, något att trilla tillbaka till om jag inte vill göra musik i framtiden. Jag ser gymnasiet som något som måste göras, något ganska obligatoriskt, förklarar Frans Jeppsson Wall.
Men nu handlar allt om Eurovision Song Contest. Å andra sidan säger Frans att han inte försöker tänka så mycket på den där stunden på scenen ikväll. Han förtränger finalen, bland annat för att allt händer på en och samma gång just nu. Inte minst pratar han med skivbolaget om vad som ska göras efter att konfettin har slutat regna ner över vinnaren i Globen.
Oavsett om det är han själv som tar hem det eller ej. Han berättar vagt om diskussionerna som förs och ser helt obekymrad ut, precis som han gör när han inte har några problem med att prata med journalister och fans, gång på gång de här dagarna.
- Ah, jag försöker att alltid vara mig själv. Det är så klart viktigt att inte ha någon falsk image, säger Frans Jeppsson Wall.
Christer Björkman går förbi, ser väldigt bestämd ut. Eller sur, tycker Frans som understryker att han inte kommer att bli besviken om han inte vinner. Det blir som det blir för killen som slog igenom som ett krulligt yrväder redan som sjuåring.
- Såklart har det påverkat mig. Jag tror att jag lärde mig mycket. Jag hade inte varit så här lugn nu om jag inte varit med om uppståndelsen kring Who’s da man. Det var konstigt ett tag, men sen kom lugnet igen. Nu precis som då har jag stor hjälp av mina föräldrar. Jag behöver inte ta de stora besluten, jag behöver inte ha koll på så mycket. Jag sparar energi och försöker göra så bra ifrån mig som jag bara kan, poängterar Frans Jeppsson Wall.
Frans Osifoh Jeppsson Wall
- Född den 19 december 1998.
- Representerar Sverige i Eurovision Song Contest med If I were sorry.
- Blev känd redan som sjuåring när han sjöng på gruppen Elias låt Who’s da man med strofer som Ingen kickar fotboll som Zlatan och I love you, ich liebe dich Zlatan Ibrahimovic.
- Bor i Ystad.
