Ewan McGregor både regisserar och spelar huvudrollen i American Pastoral.
Ewan McGregor både regisserar och spelar huvudrollen i American Pastoral.

Tungrott när Roths roman blir film

Ewan McGregor försöker få med på tok för mycket i American Pastoral, filmatiseringen av Philip Roths komplexa roman.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Den ständigt Nobelpristippade amerikanske författaren Philip Roths romaner är komplexa, anmärkningsvärt innehållsrika, inte direkt lättlästa och definitivt svårfilmade.

Ewan McGregor (regi och huvudroll) gör ett försök med American Pastoral. Det går inget vidare. Filmen är tungrodd. Dramats alla starka känslor så att säga fastnar i bioduken och når inte ut till oss i publiken. Monologerna från Jennifer Connelly är av småtrist Jag vill vinna en Oscar-karaktär.

Filmen, som är omständligt tillbakablicksberättad, inleds med krigsslutet 1945 och avlutas 1997, då Roths roman kom ut. Före detta fotbollsstjärnan Swede Levoy (McGregor) gifter sig med före detta skönhetsdrottningen Dawn (Connelly). Paret, som flyttar till bonnvischan utanför Newark, New Jersey, får dottern Merry, som stammar (inte särskilt övertygande i filmen, dock).

ANNONS

Ett hopp till 1960-talet (det är gott om tidshopp i filmen). Vietnamkriget rasar. Kravaller på gatorna. Merry som fyllt sexton och spelas av Dakota Fanning åker ofta till New York där hon rör sig i vänsterradikala kretsar.

Sedan sprängs ett postkontor i luften. Kan Merry haft något med saken att göra?

American pastoral blir en film om den politiska utvecklingen i USA från tidigt 60-tal fram till Watergate, en film om en pappas sökande efter sin dotter och en film om ett äktenskap i kris. Regissör McGregor försöker få med på tok för mycket i en film som landar på knappt två timmar.

Plötsligt tar det slut. Var detta allt?

ANNONS