Trainspotting äldre och grabbigare

"För det överåriga grabbgänget som först skall gå på bio och sedan dra till puben sitter Trainspotting 2 som en smäck" skriver GP:s recensent Mats Johnson.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Trainspotting från 1996 minns jag som en högintensiv skildring av fyra unga knarkare i Edinburgh. En äckelscen som alla vill glömma, men det går inte, är när Ewan McGregors rollfigur Renton/Rent-Boy helt enkelt måste gå på toa och hamnar på The worst toilet in Scotland.

Regissören Danny Boyle gick vidare. Han var i toppform när han höll i invigningen av sommar-OS i London 2012. Bland Boyles senaste långfilmer hittar man de vitt skilda Slumdog millionaire och Steve Jobs.

Det är inte ebb i kassan som får Boyle att återvända till Trainspotting-land i den sent påkomna uppföljaren förkortad T2. Jag tror att han helt enkelt tyckte det skulle vara kul med en sista natt med gänget från genombrottsfilmen. Att se vad som hänt med Renton, Spud (Ewen Bremner), Simon/Sick Boy (Jonny Lee Miller) och Begbie (Robert Carlyle) efter tjugo år.

ANNONS

Det får vi veta redan i den långa, smart uppbyggda, prologen.

Loserkillarna har blivit äldre, annars är det mesta sig likt. Spud är fortfarande en pundare. Simon snortar kokain och försöker dra in pengar på amatörmässig utpressning. Den psykiskt labile Begbie sitter i fängelse, men har naturligtvis flyktplaner. Renton, som stack med alla pengarna i den första filmen, bestämde sig för att slita sig loss från misären och försöka med ett svenssonliv i Amsterdam. När han återvänder till Edinburgh för att träffa sina polare från förr är det snabbt tillbaka till old times.

Filmen utspelas alltså i nutid, men är ändå en nostalgikick. Simon och Renton lever i det förgångna. De sitter gärna och snackar om barndomen, om när George Best var kung på fotbollsplanen, om händelser från den första filmen, om när The Clash sjöng om The white man in Hammersmith Palais.

Är detta roligt? Jo, stundtals är det kul och tragiskt samtidigt om man är man och tillräckligt gammal för att ha sett Trainspotting på premiären.

Men jag inser förstås att detta är en snudd på påfrestande grabbig film fylld av mossiga Viagra-skämt och sketcher som håller en milt sagt ojämn kvalitet. I T2 finns bara en kvinnlig huvudroll. Veronika, som hon heter, spelas av Anjela Nedyalkova, och är en jättesnygg prostituerad ung kvinna från Bulgarien.

ANNONS

Nej, detta är ingen tjejfilm. Definitivt ingen lämplig första dejten-film. Men för det överåriga grabbgänget (dit hör jag) som först skall gå på bio och sedan dra till puben sitter Trainspotting 2 som en smäck.

Titta också på:

Trainspotting (Danny Boyle, 1996)

Lock, stock and two smoking barrels (Guy Ritchie, 1998)

Snatch (Guy Ritchie, 2000)

ANNONS