Lights out från 2013 är en småruggig kortfilm om en mörkrädd kvinna som får det jobbigt när det snart är läggdags och lamporna hemma i lägenheten börjar trilskas. Filmen är busenkel att hitta på nätet om man söker "lights out short film".
Svenske regissören David F Sandberg nappade på budet från James Wan (Wan har gjort väldigt många horrorfilmer, till exempel Saw och The conjuring) att sticka till Hollywood och göra en långfilm baserad på kortfilmen.
Så värst mycket till budget har Sandberg inte fått till sitt förfogande. Transportsträckor och upprepande skräckeffekter till trots har regissören svårt att orka upp till traditionell långfilmslängd (Lights out landar på 81 minuter), men i filmen finns trumfkortet Maria Bello, inte i den största, men väl den viktigaste rollen.
Efter en helt överflödig prolog, som avslöjar för mycket, drar själva filmen igång. Vanligtvis är det barn som har låtsaskamrater, men i Lights out handlar det om tvåbarnsmamman Sophie (Bello). Hennes kompis, som endast är kommunicerbar i beckmörker, heter Diana och är inte särskilt vänligt sinnad. Men Diana finns ju inte på riktigt. Eller?
Sophies fullvuxna dotter Rebecca (Teresa Palmer), som börjat oroa sig för sin lillebrors psykiska hälsa, inleder ett detektivarbete, som leder långt tillbaka i tiden, till morsans barndom. Sedan går det från värre till värst.
Jo, jag hoppade till ett par gånger. Det gör man med automatik när några i en horrorfilm tycker det är en god idé att gå ner i källaren trots att man vet att ett spöke är på hugget. Bu!
Rädd på riktigt blev jag dock aldrig i Sandbergs film. Faktum är att kortfilmen tär mer på krafterna. Regissören/manusförfattaren skall dock ha cred för ett smart slut och väldigt snygga eftertexter.
Titta också på:
The evil dead (Sam Raimi, 1981)
Insidious (James Wan, 2010)
The conjuring (James Wan, 2013)
