Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En olycka. Pappan Romeo (Adrian Titieni) försöker bagatellisera det övergrepp dottern Eliza (Maria-Victoria Dragus) utsätts för i rumänske Cristian Mungius drama Prövningen.

Prövningen - både kravfylld och vardagsnära

Prövningen djupnar till en film om etik och moral, skriver Maria Domellöf-Wik.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Film

Drama
Prövningen
Regi: Cristian Mungiu
Rumänien, Frankrike, Belgien, 2016 (128 min)
 

När fingertoppskänslige rumänske regissören Cristian Mungiu nu är tillbaka med ett nytt drama står föräldraskapet i centrum. Filmen har fått titeln Prövningen på svenska, och visst är det en prövning att som vuxen försöka balansera på rätt sida gränsen när det gäller förväntningar du kan tillåta dig att ha på dina barn. Vilka krav har du rätt att ställa? När övergår dina förväntningar i kvävande tvång, och när exakt blir du blind för de övertramp du begår i ren välvilja, eller av mer självcentrerade behov att få dina barn att förverkliga dina egna, icke infriade, drömmar?

Mungiu har en mästerlig känsla för att gestalta vardagsmiljöer. Här vävs en allt mer tät historia kring läkaren Romeo, hans tonårsdotter Eliza, hennes deprimerade mamma Magda som för en skuggliknande tillvaro bland dammiga böcker på ett bibliotek, och Romeos älskarinna Sandra. Platsen är en grå förort till storstaden Cluj i norra Rumänien.

Lyhördhet är något Romeo inte tycks besitta. I stället hetsar han dottern Eliza att prestera sitt yttersta i slutexamen. Målet Romeo har i sikte för dotterns räkning är att hon ska resa till England och studera psykologi. När Eliza dagarna innan examensprovet blir överfallen och utsatt för ett sexuellt övergrepp, vill Romeo helst bagatellisera händelsen som han annars är rädd ska sätta käppar i hjulet för dotterns framtid. Dottern ska få godkänt på sin examen, om det så ska ske med hjälp av fusk.

Prövningen djupnar till en film om etik och moral där samhällskorruption ställs mot individuellt ansvar. Maktmissbruk och en utbredd ohederlighet nedärvd i generationer blottläggs här fint av Guldpalms-vinnaren Mungiu.