Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Oliver Stone målar sin hjälte i svart och vitt

Allra bäst är regissören Oliver Stone när han är upprörd på riktigt över sakernas tillstånd i största allmänhet och övervakningssamhället i synnerhet, skriver Mats Johnson, som sett filmen Snowden.

Film

DRAMA
SNOWDEN
Regi: Oliver Stone
Med: Joseph Gordon-Levitt, Shailene Woodley, Zachary Quinto, Rhys Ifans, Melissa Leo, Tom Wilkinson och Nicolas Cage
USA, 2016 (134 min)
 

Filmen The fifth estate (2013), som handlar om Julian Assange, totalfloppade på bio. Jag tror på bättre publikchanser för filmen om den så kallade visselblåsaren Edward Snowden, spelad av Joseph Gordon-Levitt, av det enkla skälet att Snowden är bra mycket mer sympatisk än Assange.

Det är Oliver Stone som regisserat filmen kort och gott kallad Snowden. Stone hade en lång formtopp åren 1986-89. Då var han en orädd, kontroversiell och vänsterradikal slugger som i rask följd levererade de högexplosiva filmerna Salvador, Plutonen, Wall Street och Född den fjärde juli.
Stones senaste filmer har inte varit mycket att skriva hem om. Wall Street: Money never sleeps (2010) var en onödig och dålig uppföljare. Savages (2012) var en parodiskt våldsam och usel blodslafsrulle.

Jämförelsevis känns Snowden inte lika sömnig. De flesta vet nog redan det mesta om den här visselblåsaren, men för säkerhets skull en kort sammanfattning: Datorsnillet var bara 22 när han sökte jobb på CIA 2006 och snabbt blev bäst i hackerklassen. Några år senare fick han ett konsultjobb på NSA, National Security Agency. 2013 bestämde sig Snowden, som i filmen skildras som överintelligent, godhjärtad, patriotisk och extremt godtrogen, för att läcka topphemliga dokument till pressen. Dokument som visade att NSA under en längre tid övervakat privatpersoner, politiker och företag i hela världen, företrädesvis i USA. Ungefär som Storebror i Orwells 1984, men värre. En världsnyhet, och skandal, naturligtvis. Sedan la Snowden så att säga krokben på sig själv när han flydde till Ryssland, där han fick asyl. Ryssland, av alla länder. För CIA, NSA och den amerikanska regeringen var det plättlätt att hävda att Edward Snowden var en rysk spion, och en sådan står ju inte högt i kurs, oavsett vad han har på hjärtat.Folkets hjälte eller landsförrädare?
Oliver Stone, som alltid målar i svart och vitt, är helt ointresserad av den frågan. Stone har nämligen i god tid bestämt sig för att Snowden är en helyllekille som borde helgonförklaras medan alla höga chefer på CIA och NSA är dumma och elaka. Däremot vet regissören inte riktigt hur han skall förhålla sig till Obama. Han är bra och dålig samtidigt.

Filmen, som lånat en del från Laura Poitras utmärkta dokumentär Citizenfour, inleds smart och effektivt med att tre journalister skall träffa Snowden på ett hotellrum i Hongkong 2013. Sedan tillbakablickar i kronologisk ordning. Bäst är Stone när han är upprörd på riktigt över sakernas tillstånd i största allmänhet och övervakningssamhället i synnerhet. Intressant är också filmen när vi får följa Snowden som CIA-rookie. Att spelet från Nicolas Cage, i en obegriplig biroll, är helt under isen är en annan femma.

 

Titta också på:
The insider (Michael Mann, 1999)
The informant! (Steven Soderbergh, 2009)
Citizenfour (Laura Poitras, 2014)

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.