Kanske är det så att dagens informationsteknologi, där vi i olika sociala medier delar med oss av våra liv och gör vår tillvaro allt mer transparent, inte bara är till gagn för mänskligheten utan även innebär att känslig information om oss riskerar att hamna i orätta händer. Att basera en berättelse på den reflexionen är inte bara att sparka in en öppen dörr utan att även mala ner den extremt slitna dörren till ett fint, förutsägbart stoft. Temat har använts i otaliga filmer, men sällan så oinspirerat som i The Circle.
Mae Holland (Watson) får jobb på IT-företaget The Circle vilket innebär att vara en del av en enda stor familj där man förväntas tillbringa varje vaken stund inne på The Circles übercoola campus där de anställda erbjuds allt från hundyoga till boule och där alla räknar med att man delar med sig av allt. En rolig scen är när två utsända kollegor ifrågasätter varför Mae inte är mer aktiv på sociala medier – har hon något att dölja? Och varför har hon undanhållit att hon paddlar kajak? Här finns massor med folk som skulle vilja paddla med henne!
Även ”Drömfredagen” är träffande skildrad, det återkommande väckelsemöte som hålls under ledning av företagets grundare Earmon Bailey (Hanks). I chosefri Steve Jobs-stil presenterar han med kaffekopp i hand den senaste produkten: SeeChange, en trådlös miniatyrkamera som kan placeras överallt och som därigenom kan bli demokratins räddare (”Om du visste att du var iakttagen skulle du väl inte göra något dumt?”). Gissa tre gånger om här finns en dold agenda. Vad som däremot är avsevärt knepigare att klura ut är vad man velat göra för film – satir, dystopi eller komedi? Det verkar dock ingen inblandad själv ha en aning om.
