Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

No escape

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

No escape

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Action, thriller

Action, thriller

No escape

Regi: John Eric Dowdle

USA 2015

(94 min)

Det är först när filmen är slut som det slår mig som det senare visar sig att jag varit långt ifrån ensam om; No escape är i själva verket en zombiefilm (men med samtliga zombies utbytta mot blodtörstiga identitetslösa horder av asiatiska rebeller ute efter att döda allt som rör sig men samtidigt lite dumma i huvet).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jack Dwyer (Owen Wilson) har rest till ett namnlöst sydostasiatiskt land med sin fru Annie (Lake Bell) och döttrarna Lucy och Beeze där han fått jobb som mellanchef på ett amerikanskt företag som sysslar med att förbättra vattenkvaliteten i landet. Väl på hotellrummet visar sig varken tv:n eller internet fungera och i receptionen ger man högst luddiga svar. Och var är de lokala kollegorna som skulle möta upp Jack & Co?

När han ger sig ut på stan för att hitta en amerikansk dagstidning hamnar Jack mitt i ett upplopp – det visar sig vara en rebellstyrka som har till mål att ta livet av samtliga utlänningar. Lite oklart varför. Med nöd och näppe lyckas han ta sig tillbaka till familjen och en oavbruten flykt inleds där Texasfamiljens väl och ve är det enda av vikt i en stad som plötsligt är totalt dränerad på lokalbefolkning och ersatt med mördare som bara gått och väntat på en anledning att slakta, våldta och bete sig allmänt burdust – i synnerhet mot den här felcastade lilla familjen.

Dock fungerar Wilson och Bell bra inledningsvis, innan det rasistiska helvetet brakar loss och visst blir det svettigt ibland. Men som sagt; så mycket mer anständigt det hade varit med odöda i rebellrollerna.