Recension: ”Maxxxine” i regi av Ti West
Inspirationen från Hitchcock är påtaglig – som referens och rekvisita. Ändå blir sista delen i Ti Wests redan kultförklarade skräckfilmstrilogi inte helt vass. GP:s kulturchef Johan Hilton ser det sjaskiga dramat och drar paralleller till Bret Easton Ellis.
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
2 månader för 1 kr!
Få full tillgång till allt innehåll på gp.se. Ingen bindningstid.
Under 30? Då har du extra förmånliga priser.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: