Recension: ”Blur: to the end” i regi av Toby L
Självironin och humorn gör ”Blur: to the end” till mer än bara en sentimental nostalgifest. Dokumentären om barndomsvännerna i Blur som nu återförenas är charmig och öppenhjärtig – men sveper snabbt förbi en del mörkare partier i britpopbandets narrativ.
Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.
Denna artikel är endast för prenumeranter.
2 månader för 1 kr!
Få full tillgång till allt innehåll på gp.se. Ingen bindningstid.
Under 30? Då har du extra förmånliga priser.
Visa allt som ingår
Redan prenumerant? Logga in för att läsa: