Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Filmrecension Eye in the sky

Alan Rickman övertygar i sin sista filmroll

Film

Drama
EYE IN THE SKY
Regi: Gavin Hood
Med: Helen Mirren, Aaron Paul, Phoebe Fox, Barkhad Abdi, Alan Rickman
Storbritannien/Sydafrika, 2015 (102 min)

Efter 11 september har det gjorts väldigt många filmer, företrädesvis amerikanska, om kampen mot terrorismen. Endast ett fåtal av filmerna är propagandarullar typ bioaktuella London has fallen. Som regel intar filmskaparna en kritisk hållning och lyfter gärna fram cynismen hos de ytterst ansvariga.
Som Ridley Scott gör i Body of lies (2008). CIA-chefen och byråkraten Hoffman (Russell Crowe) är stationerad i Washington och har ständig mobilkontakt med agenten Ferris (Leonardo DiCaprio) som befinner sig ute på fältet, i Jordanien. Hoffman ger order om att döda samtidigt som han hämtar barnen på dagis.
Sydafrikanske regissören Gavin Hood, fortfarande mest känd för genombrottsfilmen Tsotsi (2005), var inne på terroristspåret redan i det starka dramat Utlämnad (2007). Det finns likheter i Eye in the sky, men berättarmässigt är detta en annan typ av film, som i stor utsträckning utspelas i högkvarter och sammanträdesrum.
Filmens första tio minuter innehåller kaxigt mycket information. Hood växlar mellan Las Vegas, London, Pearl Harbor och Nairobi, Kenya. Vi introduceras för ett myller av militärer och politiker och får samtidig veta en hel del om den islamistiska organisationen Al-Shabab, klassad som terrororganisation i de flesta länder, och skyldiga till attacken mot köpcentret Westgate 2013.
En bit in i filmen utkristalliseras den stenhårda brittiska Nato-översten Powell (en roll skräddarsydd åt Helen Mirren, utmärkt som vanligt) som dramats viktigaste rollfigur.
Powell har huvudansvaret för en samordnad aktion. Med hjälp av en så kallad drönare, som levererar knivskarpa och detaljerade bilder, har man fått fram att tre Al-Shabab-ledare och två potentiella självmordsbombare befinner sig i ett och samma hus i Nairobistadsdelen Parklands.
Drönaren, av avancerad Reaper-modell, styrs från Las Vegas och är bestyckad med Hellfirerobotar. Det skulle bara ta 50 sekunder för en robot att nå målet och spränga terroristnästet i småbitar. Problemet är att området är tätbefolkat.
CDE. Collateral Damage Estimation. Eller sidoskaderisk som det översätts i filmen. En bedömning av hur många helt oskyldiga kvinnor, barn och män som kommer att mista livet vid bombattacken. För Powell och generalen Benson (Alan Rickman, i sin sista filmroll) är det primära att bli av med tre terrorister som finns med på Most wanted-listan. De brittiska politikerna vägrar att acceptera några civila offer. Mest av rädsla för att bilder av lemlästade barn snabbt kommer att finnas ute på Youtube. Filmen utvecklas till en kamp mot klockan.
Eye in the sky är skickligt agerad från alla håll, men den riktiga spänningen vill aldrig infinna sig. Det är naturligtvis en brist i en film som utger sig för att vara en spänningsfilm.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.