I övriga Norden och ute i Europa ser det annorlunda ut när priser delas ut i filmbranschen. Där går det dessutom bra för svenskar som jobbar med ljud och musik till film. Men hur ser det ut i Sverige?
Calle Edström, har bland annat gjort ljuddesignen till Arn-filmerna och är vice ordförande i ljudläggarnas intresseorganisation Film sound Sweden.
- Det är på tiden att det blir en debatt. Efterarbetet är helt borta på Guldbaggegalan och med tanke på hur modern filmproduktion görs känns det väldigt gammaldags. Ljudet är en så stor del av filmupplevelsen att det är märkligt att det inte har en egen kategori. Däremot finns det väldigt många baggar som har koppling till bilden, men det var länge sedan vi hade stumfilm.
Räcker det inte med de tre specialbaggarna som delas ut?
- Specialgenren har inga nomineringar, vilket är viktigt för statusen. De år som jag själv har känt att jag kanske var aktuell för en bagge har konkurrensen varit hård. Då hade en nominering varit mycket värd också.
Thomas Holewa, klippare och ljuddesigner bakom bland annat Barnens Ö, SY/Glädjen och Glasblåsarens barn, ordförande i Föreningen Sveriges filmklippare:
- Om man ska vara riktigt ärlig så kan man göra en film utan regi, men inte utan att filmen klipps av någon. En regissör kan inte göra sin film utan ett team.
Tycker du att det finns för få Guldbaggar?
- Ja, det tycker jag. Jag sneglar på USA, där har alla yrkeskategorier varsin Oscar. Det skall självklart finnas varsin Guldbagge för foto, ljud, scenografi, klipp, musik och effekter.
Vad tror du att det beror på?
- Till att börja med är det okunskap. De som skapar förutsättningarna för priset har inte tillräcklig kunskap om vad en klippare gör på en film. Och jag tror att det ligger ekonomi bakom också.
Anna Asp, scenograf som bland annat prisats för sitt jobb med Ondskan.
- Det där borde verkligen ses över. Till exempel finns det ingen bagge för musik, vilket är en stor del av en film. Och att scenografi, som ligger mig närmast om hjärtat, inte har en egen bagge är skandalöst.
Vad tror du är orsaken till det?
- Det hänger ihop med hela synen på vad scenografi är, på Dramatiska institutet har man inte ens utbildning för filmscenografi. Det har alldeles för låg status.
Men du har fått Guldbagge?
- Ja, två gånger, dels för scenografin i Ondskan och en sån där hedersbagge efter Den goda viljan. Ett förslag till förbättring vore att låta scenografi och kostym vara med och tävla i fotokategorin, de hör ihop med foto.
Johan Söderqvist, kompositör bakom bland annat Låt den rätte komma in:
- Det är dumt att musik inte finns, absurt att klippning inte gör det. Dessa kategorier finns i alla våra granländer och i de flesta länder ute i Europa. Guldbaggegalan är en branschfest och det finns en poäng med att lyfta alla insatser lika mycket. Film är ett supergrupparbete.
Varför tror du att det ser ut som det gör?
- Det är svårt att säga, men det kan bero på arvet efter Bergman. Jag kan inte tala för alla i branschen, men jag tror att det finns en känsla av gammalmodighet inför det här.
Räcker inte uppsamlingskategorin Särskilda insatser?
- Nej, den har en liten smak av tröstpris och det gillar jag inte. Man tävlar inte på lika villkor, klippning ställs till exempel inte mot klippning. Det är inte rättvist mot någon.
Fotnot: Guldbaggegalan direktsänds i SVT1 måndagen 25 januari kl. 20.00 från Cirkus i Stockholm.
