Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Black or white

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Drama

Drama

Black or white

Regi: Mike Binder

Med: Kevin Costner, Jillian Estell, Octavia Spencer, Gillian Jacobs

USA 2014 (121 min)

Glencallan är en whiskey som är unik i sitt slag; den har druckits i bland annat Community, Bones och Grey’s Anatomy – men existerar inte på riktigt. Den konsumeras även intensivt av Kevin Costner i Black or white. Han är Los Angeles-advokaten Elliot Anderson som – efter att hustrun dött i en bilolycka – ensam får ta hand om sjuåriga dotterdottern Eloise vars mamma dog i barnsäng och pappa är en svart crackmissbrukare som inte synts till på många år.

Så kräver plötsligt flickans farmor Rowena vårdnaden om barnbarnet då hon menar att Eloise bör växa upp med sin svarta släkt i Compton snarare än med en halvalkoholiserad vit, äldre man.

En vårdnadstvist påbörjas där möjliga rasfördomar dras upp i ljuset från båda sidor, exempelvis föreslår Rowenas bror tillika advokat att man ska spela ”rasistkortet” mot Elliot.

Emellanåt sentimentalt så det förslår med en oengagerad känsla av tv-film från nittiotalet och märkligt nog en hyfsat fördomsfull skildring av släkten på Eloises pappas sida trots ambitionen att se bortom hudfärg. Costner som även varit med och pytsat en rejäl slant till produktionen gör (liksom de flesta övriga inblandade) bra ifrån sig och kan konsten att trovärdigt spela alkoholpåverkad; han har insett att det handlar om att till synes försöka dölja sin berusning istället för att sluddra och vingla.