Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Armie Hammer, som rike Maxim de Winter, är så hopplöst stel i re-maken av Hitchcocks filmklassiker ”Rebecca” att GP:s filmkritiker Hynek Pallas vill skrika. Här med nya hustrun Mrs de Winter (Lily James). Bild: Kerry Brown/Netflix
Armie Hammer, som rike Maxim de Winter, är så hopplöst stel i re-maken av Hitchcocks filmklassiker ”Rebecca” att GP:s filmkritiker Hynek Pallas vill skrika. Här med nya hustrun Mrs de Winter (Lily James). Bild: Kerry Brown/Netflix

Recension ”Rebecca” i regi av Ben Wheatly

Hitchcocks filmklassiker ”Rebecca” från 1940 förvandlas här till snyggt men stelt och ytligt Netflixdrama. ”Ambition saknas tyvärr i varje led utom hos garderob- och scenografiavdelningen” menar GP:s filmkritiker Hynek Pallas.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Psykologisk thriller

Rebecca

Regi: Ben Wheatley

Med: Lily James, Armie Hammer, Kristin Scott Thomas m fl

England, 2020 (121 min)

Dyk i kulturhistoriens lärda texter och du får veta att ”Rebecca” – romanen av Daphne du Maurier från 1938 liksom Alfred Hitchcocks klassikerstämplade filmatisering två år senare – handlar om det förflutnas ”närvarande frånvaro” i våra liv.

LÄS MER: Recension: ”Snyggingar” i regi av Maïmouna Doucouré

Sant. Men det betyder mer prosaiskt att ”Rebecca” är en film om att våndas i skuggan av sin nya partners ex. Särskilt om hens garderob hänger kvar.

Tur då att garderoben i denna nyinspelning, för att använda en i sammanhanget passande engelsk ordvändning, är to die for. Eftersom inget annat är det.

Nyfilmatiseringen – en vämjelse

Jag har ingen aning om hur det kom sig att Netflix och den skicklige regissören Ben Wheatley hamnade här. Wheatley har en innovativ karriär med lyckade psykologiska thrillers som ”Kill list” (2011) och ”A field in England” (2013) innanför västen. Att ta sig an en så här legendarisk film, tillika en av Hitchcocks höjdpunkter, med ambitionen att göra Downton Abbey av den är nämligen en vämjelse som inte passar ens ett nesligt år som 2020.

Vad Hitch gjorde i sin första amerikanska film, med producenten David O Selznick och Joan Fontaine samt Laurence Olivier i huvudrollerna, var att skapa en yta under vilken det dallrade i varje relation. Ofta på för sin tid vågade vis.

LÄS MER: Recension: ”I’m thinking of ending things” i regi av Charlie Kaufman

I den rike Maxim de Winter (2020 spelad av Armie Hammer) som nyligen förlorat sin hustru och tar igen sig på Cote d’Azur finns en desperation när han raggar upp sin nya fru (Lily James). Han tar snabbt med henne (filmens berättare, som förblir förnamnslös) till sitt gigantiska säte Manderley i Cornwall. Där kämpar själva godset, som hus gärna gjorde hos Hitchcock, med hushållerskan Mrs Danvers (Kristin Scott Thomas) om vem som är den mest obehagliga typen. Danvers var nära den förolyckade Rebecca, som skuggar hela filmen, och hennes relation till nya fru de Winters har en sadistisk, lesbisk underström.

Alla undertoner är borta

Alla undertoner, allt det dallrande isande psykologiska, är borta i den nya versionen. Särskilt Armie Hammer är så hopplöst stel och nollställt dålig att man vill skrika. Det är som att se Jon Hamm på Sobril. Fast ambition saknas tyvärr i varje led utom hos garderob- och scenografiavdelningen. Där har Julian Day och Katie Spencer gjort fenomenala jobb.

LÄS MER: Recension: ”The trial of the Chicago 7” i regi av Aaron Sorkin

När yta saknar djup, om man i praktiken ser på ett levande reportage från mode- och inredningssidorna, då påminns man bara om det som saknas.

Och den frånvaron är rejält närvarande.

Titta istället på:

”Rebecca” (Alfred Hitchcock, 1940)

”Kusin Rachel” (Henry Koster, 1953)

”Studie i brott” (Alfred Hitchcock, 1958)

Missa inga recensioner från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra filmrecensioner direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Filmrecension. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.