Natalie Portman en stjärna med lysande framtid

Sedan hon debuterade som 13-åring i Luc Bessons ultravåldsdrama Léon har Natalie Portman byggt upp en imponerande filmkarriär.

Utöver flaggskeppsrollen som prinsessan Amidala i Star Wars har hon spelat ett stort antal komplexa roller inom en mängd genrer, samt regisserat två kortfilmer.

Parallellt har hon tagit kandidatexamen i psykologi vid Harvard University. Den senaste tiden tycks dock hennes produktivitet ha vridits upp ytterligare några steg.

Som självdestruktiv ballerina i Black Swan – Darren Aronofskys mörka psykologiska thriller baserad på baletten Svansjön – gör Portman sin mest krävande roll hittills. Häromveckan gav den henne en Golden Globe och i tisdags en Oscarsnominering, två utmärkelser hon även fick 2005 för sin roll i relationsdramat Closer.

Black Swan har smygpremiär i kväll på Göteborgs filmfestival, men Portman kommer att synas på svenska biodukar under hela våren och sommaren. Efter Black Swan är det dags för den romantiska komedin No Strings Attached, varefter hon spelar en av huvudrollerna i det nordiskt mytologiska äventyret Thor, följt av fantasykomedin Your Highness.

När vi möter Portman i Los Angeles i början av januari förundras hon själv över att ha hunnit med så mycket. Liten och nätt sitter hon på ett podium och pratar:

–Mayaindianerna har ju sagt att undergången ska äga rum år 2012, så jag ville få in så mycket som möjligt dessförinnan. Allvarligt talat så har jag haft dåligt samvete för att jag kommer att tråka ut folk med mitt ansikte ett tag framöver, men som skådespelerska har det självklart varit oerhört spännande att göra de här filmerna så tätt inpå varandra.

Arbetet blev till ett konstruktivt kedjeförlopp, menar Portman.

– Jag tog med mig alla förberedelser och disciplin som krävdes för att göra ett drama vidare till Thor, samt improvisationen från Your Highness vidare till Black Swan.

Att spela in den flamsiga No Strings Attached skiljde sig markant från Black Swan, som krävde att Portman hårdtränade balett i ett helt år innan produktionen inleddes.

–Det var perfekt att gå från den där disciplinerade och väldigt seriösa inspelningen till något lekfullt och roligt. Självklart är alla väldigt professionella även på en sådan film, men det fanns en improvisationskänsla där som skapade en väldigt bra atmosfär.

I No Strings Attached – signerad Ghostbusters-regissören Ivan Reitman – spelar Portman en ung läkare som inleder en sexuell kompisrelation med Ashton Kutchers grabbhalva. Liksom i Black Swan var Portman tvungen att spela in flera mer eller mindre avklädda sexscener, vilket hon tidigare i karriären har varit återhållsam med.

–Jag är ganska omogen av mig, så jag tycker att det kan vara pinsamt. Efter vissa tagningar brukar jag kolla in resultatet för att försäkra mig om att jag känner mig okej med det. Mellan tagningarna brukar samtalen gå i en helt annan riktning för att få situationen att kännas mer normal. Vi brukar typ prata om vad vi ska göra i helgen.

Natalie Portman har alltid varit mån om sitt privatliv, men i slutet av december offentliggjordes att hon är gravid med sin fästman, balettdansaren Benjamin Millepied, som var koreograf på Black Swan och en av filmens dansare.

När GP träffar Portman ser hon lyckligt nyförälskad ut och medger mycket riktigt att hon håller på att baka ett barn. Under tidningen Newsweeks årliga rundabordssamtal inför Oscarsgalan, fick Portman några råd från äldre skådespelerskor kring att vara mamma i Hollywood:

–Det är sällsynt att sitta och prata med andra skådespelerskor från alla generationer – från dem som precis har börjat till dem som har gjort det här i 30 år – och få ta del av allas erfarenheter om hur det är att vara mamma i det här yrket. Jag önskar att samtalet inte hade filmats, men det var en väldigt cool upplevelse. Att få umgås med de här andra kvinnorna som jag beundrar känns nästan som det bästa pris jag någonsin har fått.

Frågan är om Portman fortfarande känner så efter Oscarsgalan den 27 februari.

–Självfallet är det en stor ära när folk tycker om de filmer som jag är med i. Jag vill ju att publiken ska kunna identifiera sig och känna en koppling till det jag gör.

Erik Augustin Palm