Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Big Hero 6

Big Hero 6

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Animation

Animation

Big Hero 6

Regi: Don Hall och Chris Williams

USA, 2014 (102 min)

I Andrew Stantons konsumtionskritiska science-fiction-äventyr Wall-E faller en skräpsamlande robot för en till synes ointaglig spaningssond: Eve. En vit, rund enhet med fientlig attityd, som till en början bara har en enda sak att säga, och det med enstavig, metallisk röst: "Instruktioner?"

I Oscarsnominerade Big Hero 6 heter den överdrivet dimensionerade, upplåsbara roboten i stället Baymax och är lika empatisk som kramvänlig. Byggd för att trösta och läka stjäl Baymax, i sin fluffiga oformlighet, hela showen i det svindlande actionäventyret som rymmer minst lika mycket hjärta som smärta.

Berättelsen kretsar kring två tekniskt geniala bröder som uppfostrats av sin moster. Men medan storebror ägnar dag och natt på teknikhögskolan åt att utveckla hälsoroboten Baymax, utmanar lillebror skumma typer på bot kamp, robotutmaningar med höga summor på spel.

Det uppbyggliga scenariot där lillebror övertalas att tänka om får sig en kraftfull törn när storebror omkommer i en explosion. Den äger rum samma dag som lillebror kvalar in på teknikhögskolan med en remarkabel ny uppfinning: telepatiskt styrda minirobotar med potential att bygga och omforma vad som helst. Ingenting tycks heller formmässigt omöjligt i själva filmen, som är rena njutningen visuellt och tar animationen till nya höjder.

Med humor avhandlas tunga ämnen som dödlighet, hjärtesorg och läkningsprocesser. Vänskapen segrar över hämndlystenheten, och även prestationsångest vävs fint in i handlingen.

Gänget bakom Trassel och Frost tycks visserligen ha glömt en del av sin nyfunna genusmedvetenhet. Ändå bjuder Big Hero 6 på en berikande mix av finurlig nördighet, lek med genrer, medryckande action och djupare insikter.