Solen skiner över de stilla åkrarna i Västerlanda utanför Lilla Edet. Det är lugnt och tyst. Mullret från motorvägen har försvunnit och det enda som stör friden, förutom en och annan fluga, är ett mobilt dieselaggregat som hostar och uppför sig lite illa. Annars inget.
Vrider man på huvudet däremot är det fullt pådrag. Här pågår en filminspelning och folk viskar till varandra eller trippar på tå precis överallt. I det varma gräset och på tomten utanför den väderbitna 1800-talsgården ligger stora, reflekterande sjok utbredda. Det ska se ut som snö, förklarar någon i teamet, och viftar irriterat bort oss som vill gå fram och klämma lite på den vita vadden.
Julen 1929
Därinne är det nämligen julhelg. Året är 1929 och i det sparsamt julpyntade köket har den 22-åriga Astrid Lindgren (då Ericsson) just fått reda på att sonen Lasse inte längre kan bo hos sin danska fostermamma, och det är tveksamt om Astrids egna föräldrar Hanna och Samuel August kan hjälpa till med att ta hand om pojken.
Astrids ilska och frustration går inte att ta miste på. Hennes skrik hörs ut till oss som står tysta i ett tält därute och kisar mot en monitor för att kunna följa den känsliga, laddade scenen.
"Väldigt nervöst"
Efter flera timmars inspelningar väntar till slut lunch för filmteamet, indisk kyckling med ris, och skådespelarna travar ut genom dörren. Magnus Krepper som pappa Samuel August, Maria Bonnevie som mamma Hanna och så den unga Astrid själv, Alba August, som villigt erkänner att det är lite nervöst att spela en person som Astrid Lindgren.
–Det känns faktiskt väldigt nervöst, det är en stor roll, men det har också varit skitkul att få spela Astrid! Jag tycker så mycket om henne. Och alla vet ju vem hon är.
Samproduktion
Så är det verkligen. Alla svenskar har en relation till Astrid Lindgren. Det är sedan gammalt. Men när filmen om den unga Astrids liv nu spelas in är det som en europeisk samproduktion. Producenterna är visserligen svenska, men en stor del av budgeten på 49 miljoner kronor är tyska pengar och regissör & manusförfattare har plockats från Danmark.
Om danska Pernilla Fischer Christensen, som regisserar Unga Astrid, blir störd av den lätt insinuanta frågan om de svenska producenterna inte har gått över ån efter vatten, så är det inget som hon visar.
– Jag har en väldigt djup relation till Sverige och har faktiskt bott i Småland som barn, min pappa var läkare där, och min mamma brukade ofta läsa Astrid Lindgren för mig.
Nyfiken på det svenska
Och det stoppar inte där. Pernilla Fischer Christensen har på nära håll fått uppleva Elsa Beskow, John Bauer, Carl Larsson, Evert Taube, Cornelis Vreeswijk och en rad andra svenska kulturgiganter.
– Min mor var fascinerad av svensk kultur och det smittade av sig på mig. Kanske för att jag är dansk, jag vet inte, men det kändes både spännande och lite mystiskt med det svenska.
Om vi vänder på resonemanget då, kan du som dansk regissör tillföra en ny blick på Astrid Lindgren?
– Kanske, det vet jag inte.
– Jo, det tror jag, inflikar Alba August. Du bidrar i alla fall med humor till inspelningsarbetet.
Danskt hygge
Alba August bor i Köpenhamn och hon menar att det finns en stor skillnad i arbetssätt länderna emellan.
– Jag upplever att man har en helt annan humoristisk tillgång i Danmark än här i Sverige.
Stämmer det? Är danska regissörer roligare än svenska?
– (skratt) Det ska jag nog inte uttala mig om, säger Pernilla Fischer Christensen.
Alba August
Ålder: 24 år.
Född: Stockholm.
Bor: Köpenhamn.
Gör: Läser teaterutbildning i Köpenhamn.
Aktuell med: Spelar Astrid Lindgren i filmen Unga Astrid som har premiär 2018 och fokuserar på åren 1926 - 1930, då Astrid lämnade Småland och flyttade till Stockholm. Medverkar gör även Magnus Krepper, Maria Bonnevie och Trine Dyrholm. FIlmen regisseras av Pernille Fischer Christensen.
Bakgrund: Har medverkat i Dryads (2015), IRL (2013), Förtroligheten (2013), Svinalängorna (2010) och En sång för Martin (2001).
Övrigt: Dotter till regissören Bille August och skådespelaren/regissören Pernilla August.
