Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Felvalen har gynnat karriären

På scen: - Jag har lärt mig mest av de största felvalen jag gjort, säger Joel Kinnaman. I höst syns han både på filmduken och teaterscenen - mycket tack vare kritikerrisade Hanna med H.
Joel Kinnaman vankar osäkert av och an. Drar i tröjärmarna och tittar blygt ner på skorna. På scenen bakom honom står en isbjörn uppställd mot en stjärnhimmelsfond - en vid det här laget bekant miljö för 25-åringen som under en och en halv vecka tillbaka repeterat In a dark and northern place på Backa teater.
- Det är som en bastu där inne. Men nu slipper jag i alla fall ha termobyxorna på mig, konstaterar Joel nöjt när han en stund senare pustar ut i gräset utanför teatern.
Några intensiva veckor ligger bakom honom och ytterligare några dagar återstår före premiären den 27 augusti. Till skillnad från den övriga ensemblen som repeterade redan i våras gjorde ett sjukdomsfall att Joel fick hoppa in med kort varsel.
- Det som varit svårast är att hålla sig för skratt, för en del av de andra är så jävla roliga. Men det har gått bra. Jag tror att alla blev positivt överraskade eftersom jag hade hunnit lära mig manuset, berättar Joel med ett självsäkert lugn, som är så långt man kan komma från den osäkra rollkaraktären inne på Backas kvava scen.
Och det finns goda skäl till det. Vid sidan om rollen i In a dark and northern place seglar inte mindre än två biofilmer upp med Joel Kinnaman i höst. En mindre roll i Måns Mårlinds actionthriller Storm och en större i Ulf Malmros 80-talsflirt Tjenare kungen. Men trots att hans främsta filminsats hittills varit en biroll i den sågade ungdomsfilmen Hanna med H är det plötsliga genombrottet inget som förvånar honom.
- Även om man mest vill glömma den filmen, så märkte folk att jag gjorde bra ifrån mig. Det var faktiskt tack vare den som Ulf Malmros hittade mig. Överlag så har de sämsta sammanhangen jag varit med i varit de mest gynnsamma för mitt skådespeleri.
I Tjenare kungen som har biopremiär den 23 september spelar Joel Göteborgskillen Dickan som drömmer om att bli författare. En roll som han förberedde sig för genom fem veckors öldrickande på Avenyn.
- De sista två veckorna var jag helt konsekvent med att bara prata göteborgska. En kompis från Söder i Stockholm ringde och ville prata efter att han gjort slut med sin tjej, och han blev rätt irriterad. Jag kanske gick lite väl långt där, men jag var så rädd för att tappa dialekten, säger Joel och skrattar.
Även fortsättningsvis ser framtiden ljus ut. Flera nya, men än så länge hemliga, filmförfrågningar har kommit in och Joel försöker så gott det går att förbereda sig mentalt för ett mer offentligt liv.
- När jag var med i tv-serien Storstad som 10-åring upplevde jag det väldigt dubbelt. Det var kul med tjejer som tittade på en samtidigt som man ibland ifrågasatte varför folk var trevliga. Men nu har jag inget emot det. Målet är ju att bli framgångsrik och få utvecklas i mitt yrke.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.