Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Amerikanska styrkor i den amerikanska zonen i Berlin i april 1945.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Europa befriades och kvinnorna våldtogs

Det är svårt att värja sig emot de fruktansvärda berättelser som tar plats på boksidorna, skriver Hanna Jedvik som läst Miriam Gebhardts bok om hur nära en miljon tyska kvinnor våldtogs i samband med andra världskrigets slut.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Bok

Sakprosa
Miriam Gebhardt
När soldaterna kom 
Översättning: Margareta Zetterström
Karneval förlag

Jag fastnar vid omslaget av När soldaterna kom av Miriam Gebhardt. Eller rättare sagt: jag hänger mig kvar i jämförelsen mellan omslaget av den svenska versionen och den tyska originalutgåvan. Skillnaden är nämligen inte helt oväsentlig för bokens innehåll, nämligen hur det gick till när närmare en miljon tyska kvinnor våldtogs av amerikanska, brittiska och franska militärer i samband med andra världskrigets slut 1945 och de efterföljande ockupationsåren. Fotografiet som pryder den tyska utgåvan till Als die soldaten kamen, som originaltiteln lyder, visar en kvinna i en öde lägenhet sargad av kriget. Ensam står hon och blickar ut genom ett fönster, som i väntan på något. Svartvitt, dystert. Ödesmättat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När boken nu kommer i svensk översättning pryds omslaget av en ung kvinna i mönstrad kortärmad jumper, med en cigarett mellan fingrarna och en soldat som släntrar vid hennes sida. Med mössan käckt på svaj. Det ser ut som om han visslar. Titeln, När soldaterna kom, som smälter samman med den svartvita bilden bekräftar den föreställning vi ofta har av hur det gick till när de allierade kom in i Tyskland likt befriare. Och de tyska kvinnorna lät sig förföras. Kanske rent av köpas för ett par nylonstrumpor, ett paket cigaretter, en chokladbit eller lite mat. Medan ryssarna däremot slogs, våldtog och spred skräck i de befriade zonerna. 

Det är åtminstone den bild som ofta har spridits, men de tyska kvinnornas möten med soldaterna var långt mer komplicerat. Det lyfter Miriam Gebhardt fram i sin bok med all önskvärd tydlighet. Hennes ambition i denna historiska kartläggning är att krossa myten om rödaarmisterna som ensamma utövare av sexuellt våld, och att amerikanerna, britterna och fransmännens framfart i det krigshärjade Tyskland skulle ha varit betydligt mildare. 

Miriam Gebhardt är professor i historia vid universitetet i Konstanz och är även journalist, verksam som skribent för tidningar som Stern, Süddeutsche Zeitung och Dit Zeit. I inledningen till När soldaterna kom slår hon fast att minst 850 000 tyska kvinnor och flickor, men också pojkar och män våldtogs vid krigsslutet och under efterkrigstiden fram till 1955, av de allierade styrkorna och andra personer som tillhörde ockupationsmakten. Vad Gebhardt har gjort i arbetet med boken är att gå till arkiven för att söka efter vittnesbörd om de övergrepp som kvinnorna utsattes för.

Det är svårt att värja sig emot de fruktansvärda berättelser som tar plats på boksidorna. Skräcken blir kroppslig och andas svett, smuts och blod när Gebhardt blåser liv i de människoöden vars eko ropar genom Europas historia. Hur soldaternas framfart leder till massvåldtäkter, död och självmord. Lador blir övergreppsfabriker där kvinnor hålls fånga och i Berlin tvingas kvinnor att leva som slavar med sina förövare för att slippa mer än en gärningsman i sitt liv. Övergreppen sker inför ögonen på föräldrar, främlingar och de egna barnen. Främst är det kvinnor som utsätts, men Gebhardt pekar på hur flickor och kvinnor i alla åldrar drabbas, från små barn till gamla gummor. Ingen kommer undan. 

I Tyskland har boken fått kritik från akademiskt håll för sina metodproblem då den främst går på djupet i vad som skedde i den amerikanska zonen, medan den franska, i synnerhet, men även den brittiska ockupationszonen utelämnas nästan helt. Må så vara att Gebhardt inte täcker in hela Tyskland i denna studie, men det hon berättar säger ändå något högst angeläget om historieskrivningen som fram till idag nästan helt har bortsett från det faktum att inte enbart de ryska soldaterna våldtog. 

Hon belägger inte enbart att våldtäkterna har ägt rum och vilka som utsatte de tyska kvinnorna för dessa övergrepp, Gebhardt har även tittat på hur landet har levt med arvet efter massvåldtäkterna. Vad som blev av graviditeterna, hur kvinnorna togs emot av sina hemvändande män och varför det sexuella våldet ägde rum. Till skillnad från många andra våldtäkter som utförs av militär eller militanta styrkor utgjorde nämligen inte övergreppen i det postnazistiska Tyskland en del av krigföringen. Förutom att övergreppen givetvis är en del av en patriarkal struktur, där könsrollerna hade accentuerats sedan första världskriget, går det inte att bortse från att tyskarna efter kriget var lovligt byte. 

Efter att ha läst färdigt När soldaterna kom är det svårt att inte se den groteska mängden sexuella övergrepp som en hämnd på ett helt folk. Och frågan som infinner sig är den om vilka som egentligen fick sona för vems eller vilkas brott.