Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ukrainas Susana Jamaladinova, känd under artistnamnet Jamala, uppträder i årets Eurovision Song Contest med ett bidrag som uppmärksammar Sovjetunionens tvångsförflyttning av krimtatarer 1944. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

ESC redan i politiska hetluften

All politik är strikt förbjuden, men den första skandalen är ett faktum. Eurovision Song Contest i Stockholm har hamnat i den politiska hetluften, redan innan tävlingen har startat.

"Inga sångtexter, tal eller gester av politisk eller liknande natur är tillåtna under Eurovision Song Contest". Reglerna hos arrangören EBU är glasklara, men också något av ett stående skämt. Varje år anordnas tävlingen och varje år lyckas ett eller flera bidrag skapa kontroverser med politiska övertoner.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Eurovision i Stockholm är inte förskonat. Veckor innan tävlingen kommit i gång briserade den första schlagerpolitiska skandalen när det offentliga Ryssland reagerade på Ukrainas tävlingsbidrag "1944", en låt som framförs av sångerskan Jamal.

– Jag är säker på att det [bidraget] är med för att åter förödmjuka Ryssland. Jag hoppas att de ansvariga för Eurovision inte tillåter sådana saker i sin tävling, sade Vadim Dengin, politiker i den ryska statsduman, till Moscow Times i mars.

Titeln "1944" refererar till det år då Sovjetunionen deporterade hundratusentals krimtatarer. Händelsen har i Ukraina beskrivits som ett folkmord och låten ses i Ryssland som ett ställningstagande mot landets annektering av Krim.

– Det övergripande handlar om relationen mellan Ryssland och väst som har försämrats otroligt mycket sedan händelserna i Georgien 2008 och sedan ännu mer efter Majdan och konflikten i östra Ukraina. Från rysk synvinkel har Ukrainakonflikten blivit den gräns där propagandafronten går, säger Per Månson, Rysslandskännare och professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

EBU har granskat samtliga bidrag till årets tävling, så även Ukrainas.

– Även om låtens ämne är något ovanligt för Eurovision Song Contest så har den inte ansetts vara politisk. I texten nämns inga politiska partier eller ledare och därför får den vara med i tävlingen, säger Paul Jordan, kommunikationschef på EBU. Stort intresse

Han vill inte avslöja huruvida den ryska delegationen har inkommit med något officiellt klagomål till EBU, men säger att många ryska journalister hört av sig för höra om låten kommer att tillåtas.

Georgien står annars för en av de mest uppmärksammade politiska kupperna i Eurovision Song Contests moderna historia. När tävlingen 2009 hölls i Moskva, ett år efter Rysslands militära intervention i de georgiska regionerna Sydossetien och Abchazien, skickade landet bidraget "We don't wanna put in", vilket av artisten Stephane sjöngs som "We don't wanna Putin". Bidraget tilläts tävla bara ifall texten skrevs om och Georgien valde därför att dra sig ur Eurovision, men låten har blivit en modern klassiker.

– Det är inte konstigt att man tar chansen i Eurovision eftersom man når så många och eftersom musik är ett så direkt sätt att nå ut med ett budskap, säger Anna Charlotta Gunnarson, journalist och författare till boken "Popmusik rimmar på politik.

Sångerskan Jamala är själv krimtatar och Anna Charlotta Gunnarson tycker att "1944" är ett betydligt listigare bidrag än "We don't wanna put in".

– Det är egentligen en klassisk låt om känslor och det kan EBU inte stoppa. Men eftersom hon har sin personliga historia vill alla prata med henne och då kan hon få fram sitt budskap ändå, säger hon.