Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

"The Hills" handlar om en restaurang med en patina som inte finns i Oslo, enligt Matias Faldbakken.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

En självutplånande kypares inre sammanbrott

Hade Matias Faldbakken någon gång haft ett helt vanligt jobb skulle det kanske ha varit som servitör. Nu har han i stället skriviten roman om en neurotisk kypare som gör allt för att uppfylla de välbeställda gästernas nycker.

Huvudpersonens liv och universum ryms i en anrik restaurang, The Hills, vars like aldrig har funnits i Oslo, enligt Faldbakken. "The Hills" heter också hans lätt absurdistiska roman som just har kommit på svenska.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Vi har Theatercafeen, men den är liksom upprustad. Den här typen av patina finns inte där, vi har inte det här stället som har både den här borgerliga förfinade smaken och samtidigt är rum för det bohemiska.

Spänd och stressad

Norge har varit i periferin, framhåller Faldbakken. Först var det själva stället han vill skapa, restaurangen med mörk och nedsliten träinredning, pianist och stämning som på ett gammalt wienerkafé. Nu blir den sedd genom en spänd och stressad kypare som vet precis allt om sin arbetsplats, där han troget passar upp på stamgästerna Grisen och Blaise, samtidigt som han ser en ära i att vara självutplånande.

- Jag har aldrig haft ett vanligt jobb, men några gånger har jag tänkt: "Vad kunde jag ha gjort?" Och kypare har jag tänkt att jag skulle klara, säger Faldbakken apropå sitt val av protagonist.

I Moderna Museets samlingar finns en golfbag, hårt inlindad i genomskinlig plast signerad Matias Faldbakken, som också, och kanske framför allt, är verksam som konstnär.

En snabb googling visar verk som en kraschad bil och ihoptryckta personalskåp i plåt.

- Det där är bara en del av mitt konstnärskap, men mycket av det handlar om ett slags rågång mellan vandalism och produktivitet. Något som ligger mitt emellan. Den kreativa, produktiva gesten och den destruktiva kan vara densamma, eller i alla fall överlappande. Jag vet inte om jag ödelägger något eller tillverkar något.

Språklös

Den destruktiva energin finns även i det han har skrivit, tycker han, men då kanske framför allt i debuttrilogin "Skandinavisk misantropi". Böckerna, som inte översatts till svenska, var en undersökning av provokationen, av vandalism och nihilism, som gjorde om honom omskriven som Nordens Houellebecq.

- Det är ett slags commedia, det är väldig mörkt.

I "The Hills" skildrar han i stället ett lågmält sammanbrott i en traditionell värld. En märklig kvinna, ny vid stamgästernas bord, räcker för att kyparens balans ska rubbas. Han gör en rad felserveringar och klämmer handen när han ska hämta ett lagrat portvin nere i de gigantiska källarvalven.

Romanen har blivit läst som ett slags Europaallegori, berättar Faldbakken. Traditionell europeisk kultur, satt under en ostkupa som börjar spricka när den blir utsatt för lite samtid.

- Det behövs väldigt lite för att den här finstämda ramen ska börja knirra och knarra.

Flera tankar

Är "The Hills" då ett slags kritik mot ett patinerat och hierarkiskt universum? Inte enbart.

- Det här är en hyllning till flit och kvalitetsnivå, till traditionen och till att inte byta ut saker som fungerar bara för att ersätta det med nytt. Romanen är en uppskattning av sådana begrepp. Samtidigt är det en nostalgi som kan vara problematisk, precis som den här typen av konservatism kan vara det.

TT: Vad handlar din nästa roman om?

- Det har jag inte berättat för någon, men jag skriver om lera.

TT: Lera?

- Ja, jag hoppas få den utgiven i höst.