Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/4

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ellen Mattsson skriver om mystiska gåtan på Marstrands fästning

För några år sedan snubblade författaren Ellen Mattson över en historisk gåta. Varför gav kommendanten upp Marstrands fästning till danskarna under Nordiska kriget? Kanske är hon ett steg närmare sanningen i sin egna fiktiva berättelse kring händelsen.

Författaren Ellen Mattsson som har sina rötter i Uddevalla har länge intresserat sig för bohuslänsk historia. Nu har hon kommit ut med sin tionde roman – Tornet och fåglarna som utspelar sig i början av 1700-talet och tar upp en dramatisk händelse som ägde rum under Stora nordiska kriget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag är ingen historiker, men jag är intresserad av människor. Bohuslän har en intressant historia som inte har skildrats så ofta, men är värd att skriva om, berättar hon.

År 1719 var kriget i sitt slutskede efter att ha pågått i nästan 20 år. Då belägrade danskarna Marstrand. Kommendanten på Marstrands fästning kapitulerade efter bara fyra dagar, trots att mat och ammunition fanns så det räckte. Danskarna övertog sedan staden och ön. 

– I samtiden funderade man på varför och det fanns en bild av att kommendanten var feg eftersom han inte hade rimliga skäl för kapituleringen.

Personen bakom beslutet 

I gamla protokoll från krigsrätten kan man läsa kommendantens något vaga svar kring varför han valde att kapitulera. Krigsrätten i sin tur, ansåg att han inte var vuxen i sin roll att ta svåra beslut. Det rätta hade varit att behålla fästningen och sätta eld på staden.

– Det finns mängder med skildringar kring händelseförloppet vid belägringen. Man vet mycket om skeendet, men desto mindre om personerna, säger Ellen Mattson.

I sin roman har hon format kommendanten på egen hand. Med en lång karriär inom det militära bakom sig var han en plikttrogen man, men trött på kriget och trött på att befalla.
Research inför boken har tagit tid. Hon berättar att det är svårt att hitta material från tidigt 1700-tal. Men att den redan var färdigskriven innan hennes förra roman – Sommarleken som släpptes i fjol. 

– När man skriver om en annan tid är det så mycket detaljer som ska kollas. I min bok finns det säkert mycket fel, så vill man hitta dem som finns de.

Det aktiva skrivandet har hållit på i ett års tid. Den tidigare romanen Snö som släpptes 2001 utspelar sig under samma tid, men i Uddevalla. 

– Jag har återvänt lite till den tiden. Det är inget självändamål att skriva om det historiska, för det är jobbigt, förklarar Ellen Mattson och fortsätter:

– Jag söker inte ämnen från den tiden, det skulle vara skönt att skriva om något som inte kräver så mycket. 

"Det är en fruktansvärd plats" 

Skriver gör hon allra helst hemma. Men innan nästa projekt väntar vila för Ellen Mattson. 

– Jag har varit på författarhus i Sverige och utomlands. Men jag tycker bättre om att sitta i mitt arbetsrum ute på landet och ha mina fasta rutiner, säger hon.

Ellen Mattsson tillägger:

– Det finns en idé om att man blir inspirerad när man åker i väg, men det stämmer inte för mig.

"Det är en fruktansvärd plats"

Under skrivandets gång har tanken om att bo på Marstrand slagit henne både en och två gånger. 

– Det är som bäst nu när det har lugnat sig i augusti och jag tror att det är trevligt på vintern också.

Men att vara nära fästningen, något som krävdes under arbetets gång var inte alltid så trevligt.

– Det var jätteobehagligt, det är en fruktansvärd plats. I decembermörkret besökte jag en fängelsecell, ensam. Det var som en mardröm, jag fick nästan panik där inne. Straffångarnas öden är det otäckaste i den här berättelsen.