Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Drivet om organhandel

Författaren Pascal Engman skriver med ett effektivt driv som är som gjort för tv. Maria Näslund sugs in i första boken om polisen Vanessa Falk.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Thriller

Eldslandet

Pascal Engman

Piratförlaget

Pascal Engman hann knappt debutera innan tv-rättigheterna till hans första thriller Patrioterna från 2017 köptes av ett produktionsbolag.

LÄS MER: Pascal Engmans Patrioterna blir tv

Efter att ha läst uppföljaren Eldslandet, den första boken med polisen Vanessa Frank i huvudrollen, förstår jag varför. Engman har ett språk och en berättarteknik som inte bara påminner om tv-seriens; hans effektiva form är som gjord för bingetittning på Netflix. Jag skrev en gång en uppsats i filmvetenskap om romanstrukturen i en Woody Allen-film – här skulle man kunna göra motsvarande analys om tv-seriestrukturen i Pascal Engmans spänningsroman.

Pascal Engman.. Bild: Magnus Ragnvid
Pascal Engman.. Bild: Magnus Ragnvid

Det är ett skickligt bygge som snabbt suger in läsaren i berättelsen för att sedan aldrig släppa taget. Snabba växlingar mellan parallella skeenden, dialog som snyggt driver handlingen framåt, hög puls, korta kapitel och ständiga cliffhangers – snart har man slukat 500 sidor och ligger lika utmattad i soffan som efter en säsong av Homeland eller för den delen en svensk valvaka.

Intrigen förenar brottslighet i Sverige med skrämmande organhandel i Sydamerika på ett smart om än inte alltid helt trovärdigt sätt. Rika finansmän i Stockholm kidnappas och deras familjer pressas på pengar. Flyktingbarn försvinner från sina boenden. När det fattas organ, det vill säga kroppar, till verksamheten i Chile snubblar organisationen över detta kriminella gäng i Stockholm och ser en chans att samarbeta.

Huvudpersonen Vanessa Frank är nyskild och avstängd från sitt jobb efter att ha kört berusad. Självklart fortsätter hon att dricka. Självklart blir hon inblandad i utredningen och börjar arbeta i smyg. Vissa saker är inte särskilt unika i denna bok och personskildringarna lämnar en del att önska. Dock är det konsekvent bildmässigt och Engman kan sina miljöer, både i Stockholm och Chile. Som läsare ser man hela historien framför sig och det lär inte dröja länge förrän vi verkligen gör det – som tv-serie. Inte mig emot. Pascal Engman är redan en författare att räkna med och han vet hur man underhåller en publik.