‒ Precis så där pratar man ofta om mäns våld mot kvinnor. Som dåligt väder, något som bara drabbar kvinnor från ingenstans. Så är det givetvis inte.
Svante Tidholm är projektledare för Fatta Man, en del av Fatta-rörelsen som grundades av bland andra artisten Cleo efter en uppmärksammad gruppvåldtäkt i Umeå. Rörelsen vill uppmärksamma hur våldtäktskulturen genomsyrar många lager i samhället. Fatta Man blev en naturlig förlängning.
‒ Fatta var snabba med att inse att det här måste sluta vara en kvinnofråga. Det är ett mansproblem.
LÄS MER:Allt om Way out West
"Går för långsamt"
När Svante Tidholm klev upp på Höjdens WoW Talks-scen i torsdags var tanken att han skulle hålla ett brandtal. Men han erkände direkt att han kände sig ganska uppgiven. Att det går för långsamt. Men han hoppas att diskussionerna om festivalövergreppen i sommar kan hjälpa till att hålla kvar frågan i rampljuset.
‒ Samtidigt blir det skevt att fokusera på övergreppen som sker på festivaler. Majoriteten av alla sexuella övergrepp begås i hemmet, där förövaren är någon som offret känner och kanske till och med valt att leva med. Jag vill inte förringa det som sker på till exempel festivaler, men det är viktigt att behålla det perspektivet.
Nya normer om sex
Fatta Man gör skolbesök, tar fram studiematerial och har precis dragit igång hemsidan Det börjar med mig. Målet är att få fram nya normer kring sexualitet, sex och våld och att skaka om den mansroll som leder till att 98 procent av alla sexuella övergrepp begås av män.
‒ Ett gäng med snubbar är för det mesta en otrygg miljö, där man känner som kille att man måste prestera och visa upp sig. Det finns starka gruppdynamiker som styr vad man får göra och inte. Vi måste vända på det, så att den manliga gemenskapen i stället blir en plats där man kan vara trygg.
LÄS MER:Pernilla Anderssons ilska mot män som våldtar
Sermän som grupp
Ett sätt att komma till rätta med en destruktiv mansroll är att prata om män som grupp, menar Tidholm. Han tror att den rasistiska debatt som följt de sexuella övergreppen i sommar, där man försökt skylla övergreppen på en specifik etnisk grupp, paradoxalt nog har inneburit ett steg åt det hållet.
‒ Många män inte vill se sig som en del av en grupp. Det är så vi män lär oss att se på oss själva, som att vi bara klivit ut ur skogen födda av moder jord och bara: så här är jag! Men alla är ju formade av samhället. Många män går inte med på det, de tror att det är de själva som bestämmer. Vilket är bisarrt. Men i och med att vi kan prata om män som grupp så kan vi se att problemet finns överallt, det finns i hela världen, på varenda arbetsplats, fritidsgård och i vartenda klassrum.
