Deckarna du ska läsa i december

Sugen på att läsa en god deckare under helgerna? Lugn, GP Kulturs expert Maria Näslund har valt ut de bästa nya spännings- och deckarböckerna.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

”Rotvälta” av Tove Alsterdal, Lind & co

En roman brukar vara bra om man redan på första sidan måste stanna upp och läsa om delar av texten – bara för att språket ber om det. Vad gäller ”Rotvälta” så räckte det med första styckets tre meningar, som tillsammans är en liten novell i sig. På ett ögonblick är vi förflyttade till Ådalens skogar och till en situation som andas desperation, vilket snart också bekräftas av fortsättningen.

Och som man kunde misstänka så visar det sig vara en deckare som håller hög klass hela vägen; att Svenska Deckarakademin utsett den till årets bästa svenska kriminalroman är inte svårt att förstå. Alsterdal har ett eget språk och kan sätta stämning med bara några få ord. Hon skapar trovärdiga, komplexa och framförallt väldigt vanliga personer som just därför blir intressanta.

ANNONS

Huvudpersonen och hemvändande polisen Eira Sjödin är tillbaka i barndomens Kramfors där en mordutredning ofrånkomligen leder bakåt i tiden, till ett trauma som påverkat en hel bygd – och även henne. Det är på många sätt ett klassiskt upplägg, men Alsterdal har konstruerat en finurlig intrig med oanade vändningar. Spänningen är lågmäld och samtidigt intensiv, som en bladvändare utan stress. Sakta och väldigt snyggt vävs berättelsens olika delar samman i både tid och rum.

Miljöerna är fantastiska och har man inte varit i dessa trakter så bör man bli sugen. Ångermanland är hett på den svenska deckarkartan just nu och att Alsterdal meddelat att ”Rotvälta” är första delen i en serie gör inte saken sämre. Eira vill man definitivt ha mer av.

”Stormvakt” av Kristina Ohlsson, Forum

Att August Strindberg skulle lämna Stockholm för att flytta till Bohuslän och öppna secondhandbutik – den såg man inte komma. Inte heller att han skulle vara en charmig typ som uppskattar en löptur, bakar småkakor och går med i byns bokcirkel.

När rutinerade deckarförfattaren Kristina Ohlsson startar en ny bokserie är scenen Hovenäset och Kungshamn – och huvudpersonen heter alltså August Strindberg. Det sistnämnda är ett väldigt roligt grepp som faktiskt också tillför berättelsen något (utöver en befriande känsla av fiktionens möjligheter). För det är inte bara läsarna som hajar till inför namnet; även de luttrade och inte så lättimponerade bohuslänningarna i boken blir osäkra. ”Vi trodde inte man kunde heta Strindberg”, som Augusts hyresvärd muttrar när de träffas första gången.

ANNONS

På många sätt känner man igen Ohlssons stil i ”Stormvakt”; hon är skicklig på att bygga upp spänning, skapa stämning och att trovärdigt skildra personer och miljöer. Men här finns något nytt och uppfriskande och det är inte bara de salta vindarna.

Strindbergdeckaren är helt enkelt lite roligare och kanske också lättsammare än författarens tidigare böcker – på ett bra sätt. För det är samtidigt en spännande och otäck intrig där en försvunnen kvinna påverkar hela det lilla samhället och där polisen Maria Martinsson för en plågsam kamp på hemmaplan. Men med Strindberg på plats känns det som att man kan rida ut varje storm – och förhoppningsvis också bli bjuden på fika i hans hemtrevliga kök.

”Vit död” av Ragnar Jónasson, översättning Arvid Nordh, Modernista

Vi som krisade en smula när trilogin om kriminalinspektör Hulda Hermansdóttir vid Reykjavikpolisen avslutades med boken ”Dimma” tidigare i år, kan andas ut: Det tog inte slut. Inte riktigt i alla fall och man borde ha lärt sig att Ragnar Jónasson vet hur man överraskar.

I ”Vit död” möter vi Helgi Reykdal, en ung polis som erbjuds Huldas tjänst när hon ska pensioneras. Än en gång leker alltså denna isländska författare med tidslinjen och utmanar både sig själv och sina läsare när alla nya och gamla trådar ska fungera tillsammans utan trassel. För även om Helga har en mindre roll här så ska den passa in i det pussel om hennes liv som vi redan lagt. Och det gör den såklart; när man läser Ragnar Jónasson vill man nästan alltid ställa sig upp och dra igång vulkanen. Som han skriver och som han behärskar och leker med denna genre – utan att slösa med orden. Boken har 260 sidor. Se och lär, alla som har svårt att döda sina älsklingar.

ANNONS

Historien om hur Reykdal väcker en gammal utredning när han ska skriva en avhandling om ett par olösta mord i Akureyri är ett smart sätt att introducera en ny polis och huvudrollsinnehavare. Intrigen är effektivt berättad i olika tidsplan och ögonblicket när Helgi tar över Huldas arbetsrum är både tungt och ödesmättat – när man har bakgrunden. Men de stora överraskningarna hittar man inte i utredningen eller jakten på en mördare; här är det Helgis privatliv som kanske inte är vad det synes vara. Och det är också den delen av berättelsen som lovar en fortsättning.

 ”Ett provocerande lyckat par ska gifta sig på en avlägsen ö utanför Irlands kust och så snart gästerna anlänt drar den stora stormen in och skapar kaos”, så beskriver Maria Näslund handlingen i Lucy Foleys ”Bröllopsfesten”.
”Ett provocerande lyckat par ska gifta sig på en avlägsen ö utanför Irlands kust och så snart gästerna anlänt drar den stora stormen in och skapar kaos”, så beskriver Maria Näslund handlingen i Lucy Foleys ”Bröllopsfesten”.

”Bröllopsfesten” av Lucy Foley, översättning: Katarina Falk, Printz Publishing

Man ska som bekant inte ändra på ett vinnande koncept, vilket den brittiska författaren Lucy Foley har förstått. Med debuten ”Nyårsfesten” från 2019 tog hon med oss till en isolerad plats i skotska högländerna där kompisgängets lyxiga fest slutade med snöoväder och mord – och en bruten förbindelse med omvärlden. I ”Bröllopsfesten” är upplägget snarlikt; ett provocerande lyckat par ska gifta sig på en avlägsen ö utanför Irlands kust och så snart gästerna anlänt drar den stora stormen in och skapar kaos. Men redan innan vädret ger denna moderna pusseldeckare en rejäl skjuts så har flera konflikter mellan gäster och brudparet blottats. Grabbgänget som gått på internatskola tillsammans bär på mörka hemligheter, brudgummen verkar nästan för perfekt och brudens lillasyster har av någon anledning något emot hela tillställningen.

ANNONS

Precis som i förra romanen växlar berättarperspektivet mellan flera personer och vi kastas fram och tillbaka i tiden. Det är några stycken att hålla reda på, men Foley ser till att vi inte tappar bort oss bland gästerna som alla snart kommer att vara misstänkta för mord. Närmast kommer vi Hannah som lite motvilligt är på bröllopet eftersom hennes man är ”gammal vän” med bruden.

Att samla ett gäng människor långt från civilisationen och fylla dem med mängder av alkohol är aldrig en bra idé, men som scen för en pusseldeckare är det alldeles perfekt. Frågan är vad som väntar efter lyxig jaktstuga i snöoväder och en obebodd ö i storm – tältsemester i stekhet öken utan täckning?

”Offermakaren” av Viveca Sten, Forum

Vad är vintersäsongens motsvarighet till Sandhamn? Åre förstås, och det är också platsen för Viveca Stens nya deckarserie som inleds med boken ”Offermakaren”. Här finns den lokala polisen Daniel Lindskog, nybliven pappa och med en något svajig relation till mamman, och snart också storstadspolisen Hanna Ahlander som flyr till sin systers hus i Åre efter att ha blivit dumpad av både sambon och jobbet i Stockholm. När ett lik hittas i en skidlift får Hanna rycka in och hjälpa Årepolisen i allmänhet och Daniel i synnerhet med mordutredningen. Något riktigt mörkt lurar i idyllen och vädret verkar ha bestämt sig för att göra jobbet än svårare för polisen.

ANNONS

Precis som i Sandhamnsserien visar Sten hur skicklig hon är på att balansera deckarintrigen med relationsromanen. Jakten på mördaren är spännande, men det är minst lika viktigt att följa huvudpersonernas liv och vardag. Man kan plöja många små och stora brott och ännu fler mord i Stens spänningsromaner bara för att få veta om det ska bli någon kärlek på slutet.

Redan efter första delen i serien är Hanna och Daniel en självklar duo i fjällvärlden – proffsiga i yrkesrollen men inte utan en påtaglig laddning i luften – och jag tror att förutsättningarna för att Åremorden ska bli en ny ”Morden i Sandhamn” är goda, både som bok- och tv-serie. Jag kan se vinjetten framför mig med drönarbilder och snyggfilter över Åreskutan och Hanna i sitt lånade lyxhus, växlat med klipp där poliser jagar mördare i snöstorm. Lagom dramatisk musik.

Topplista: De bästa deckarna i december

1. Tove Alsterdal: ”Rotvälta”, Lind & co

Fantastisk berättelse och smart kriminalhistoria från Ådalen med en hemvändande polis i huvudrollen. Suggestiv spänning med ett språk som bländar.

2. Ragnar Jónasson: ”Vit död”, Modernista

Uppföljaren till Huldatrilogin med ny polis lever upp till förväntningarna. Skickligt berättat i olika tidsplan och med ett slut som lovar mer.

3. Kristina Ohlsson: ”Stormvakt”, Forum

ANNONS

Ny deckarserie som utspelar sig på västkusten med inflyttade stockholmaren August Strindberg i huvudrollen. Det är precis så bra som det låter.

4. (1) Jo Nesbø: ”Kungariket”, Albert Bonniers förlag

Fristående och mörk thriller från inspirerad författare om två bröder med förödande familjehemligheter. En svindlande fjälltur bortom turistbroschyrer.

5. Klas Ekman: ”De kapabla”, Bookmark

Imponerande thrillerdebut som går sin egen väg i en skruvad och mörk historia om två tillsynes vanliga människor. Brutalt, uppslukande och underhållande.

6. Mons Kallentoft: ”Satanskäftarna”, Forum

I den trettonde boken om Malin Fors blir Linköpingspolisens privatliv en nästan lika gastkramande följetong som den aktuella mordutredningen.

7. (5) Pascal Engman: ”Änkorna”, Bookmark

Mästaren av bladvändare tar sig an terrorhot på hemmaplan i den tredje boken om den spännande polisen Vanessa Frank. Full fart från start till mål.

8. Jenny Quintana, ”Vår mörka hemlighet”, Sekwa

En gripande uppväxtskildring som kryper innanför skinnet, där berättaren Elizabeth avslöjar sin historia bit för bit. Mörkt, men inte utan humor.

9. (7) Jørn Lier Horst, ”Illvilja”, Wahlström & Widstrand

Norges pålitligaste deckarförfattare bjuder på ondska och spänning i tredje boken om Wistings kalla fall. Välskrivet, balanserat och otäckt.

10. (8) Hans Rosenfeldt: ”Vargasommar”, Norstedts

ANNONS

Mannen bakom Saga Norén ger oss en ny och härligt vanlig hjältinna i nya kriminalromanserien som utspelar sig i Haparanda. Fortsättning lär följa.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS