Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Camilla Bodströms färgstarka fåglar, Urban Jungle.

De sätter färg på innerstaden

Gatukonsten har länge varit en mansdominerad konstform, men just nu är det kvinnliga konstnärer som sätter sin prägel på Göteborg. Fyra verk ska pryda fyra väggar.

– Vi la grunden för väggen i går, så i dag måste vi börja måla, säger Ali Davoodi, kreatören bakom satsningen Art made this.

– Väntar man för länge blir det alldeles för inbjudande för klotter, säger han och ler.

Tillsammans med konstnären Camilla Boström står han mitt på den soliga Vallgatan i Göteborg framför en stor grön port som om några timmar kommer att prydas av tre färgstarka fåglar.

– För mig betyder fåglar frihet och jag ville skapa något med mycket färg som samtidigt tar in grönska till staden. Det ska kännas som en urban djungel, säger Camilla Boström.

– Jag är designer i botten och väldigt intresserad av mönster, och fåglars fjäderskrud har ofta väldigt intressanta mönster, säger hon.

Vasakronan står för väggarna

Art made this är ett samarbete mellan fastighetsbolaget Vasakronan och Ali Davoodi för att sätta färg på Göteborgs innerstad. Vasakronan upplåter sina väggar medan Ali Davoodi hittar konstnärerna.

– För mig handlar det här projektet om att lyfta fram kvinnliga konstnärer som är underrepresenterade inom gatukonsten, säger han.

Ali Davoodi tycker att det är särskilt viktigt att han som man aktivt arbetar för att lyfta kvinnor, på samma sätt som att han tycker att varje privilegierad grupp har ett ansvar att stoppa förtryck.

– Man måste dra sitt strå till stacken och det här är mitt sätt att förändra, säger han.

Camilla Boström menar att det inte bara är inom gatukonsten som kvinnor är underrepresenterade, utan att det gäller konst i allmänhet. Samtidigt berättar hon att det aldrig har hindrat henne från att skapa.

– Det är alltid svårt att som kvinna ta sig in i en mansdominerad bransch men man kan inte låta det stoppa en, säger hon.

Över den mörkgröna porten på Vallgatan har Camilla Boström börjat spraya linjer i ljust grönt och vitt, som står i kontrast till hennes röda läppstift och röda hårband. Hon berättar att hon känner en viss press över ett så permanent konstverk.

– I vanliga fall är jag väldigt expressiv men här fick jag tygla mig lite och göra ordentliga skisser först, säger hon.

Graffiti en "accepterad konstform"

Vid sidan av sitt skapande så driver hon en graffitiskola för ungdomar på Röda stens konsthall i Göteborg, och menar att det är ett bra sätt att nå ut till unga människor.

– Eftersom somliga tidigare såg graffiti som skadegörelse, så har det fortfarande något punkigt över sig. Ungdomarna tycker att det är coolt så fort man tar fram en sprayburk, säger Camilla Boström.

Men samtidigt menar hon att ordet graffiti har en helt annan klang i dag, och är accepterat som konstform.

– Det har nästan blivit kommersiellt och man kan se graffitiinspirerad design överallt, säger hon.

– Gatukonstens styrka är att den är inkluderande, det är ett sätt att ta konsten till folket, säger Ali Davoodi som fick stänga sitt konstgalleri eftersom att det inte kom tillräckligt många besökare. Istället tror han på att ta ut konst till allmänna platser.

– Om inte Muhammed kan komma till berget får berget komma till Muhammed, säger han.

Samtidigt säger Ali Davoodi att det fortfarande kan finnas motstånd mot gatukonst, särskilt bland människor som inte vill att stadsbilden förändras. Men han berättar också att de ofta ändrar uppfattning när de väl får se konsten.

– Det är som med fördomar, man är rädd för det främmande tills att man möter det. Då tycker man oftast att det är ganska trevligt, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.