Att ge ut en diktsamling om undergången just nu känns ovanligt vältajmat. Koldioxidutsläppen är rekordhöga och coronapandemin har pågått i över ett år. Det var länge sedan slutet var så här nära. Poeten Malte Persson vill dock poängtera att det inte är någon specifik typ av undergång han skriver om.
– Ämnet ligger lite rätt i tiden. Det är helt säkert att mänskligheten någon gång kommer att försvinna, men vi vet inte om vi kommer att dö av klimatkrisen, en asteroid eller något annat.
I linje med bokens tema kan vi inte ses fysiskt, utan får prata via videolänk. Malte Persson vill först göra intervjun utan bild. Hans look är lite postapokalyptisk, skriver han på mejl, eftersom han inte varit hos frisören på månader. Så gott som hela Berlin, där han bor sedan flera år tillbaka, är igenbommat.
LÄS MER:Recension: ”Där brusar strömmen förbi” av Stina Ekblad
Men nu sitter han ändå där på andra sidan skärmen i sin lägenhet. Med grå luvtröja, plastpärlor runt halsen och två små gosedjur på soffkanten. Han är inte den författare som hörs och syns mest, men han har gjort sig ett namn i litterära kretsar. Efter debuten med ”Livet på den här planeten” som kom 2002 och nominerades till Borås Tidnings debutantpris, har han gett ut en lång rad diktsamlingar, barnböcker och romaner och tilldelats och nominerats till ett flertal priser.
– Det är svårt att tänka sig hur det kommer att vara när alla människor är borta, när det inte finns någon historia och när ingen kan skriva eller läsa böcker, när ingen längre minns oss. Det kommer att vara som om vi aldrig funnits. Jag ville skriva en resonerande poesi kring det.
Finns det något egenvärde i att människan som art lever vidare?
– Ur själva mänsklighetens perspektiv: ja. Men sedan kan man ju diskutera om det för en enskild människa finns ett värde i att arten existerar om tusen år. Universum fortsätter ju ändå.
Själv planerar Malte Persson inte att bidra aktivt till mänsklighetens fortlevnad. Han säger att om man skaffar barn, så investerar man i föreställningen om att det finns en framtid.
– Och just nu ser det inte ut som om de närmaste femtio åren kommer att bli superkul, med tanke på klimatet, livsmedelsförsörjningen och så vidare.
Om framtiden sett ljus ut då?
– Jag tror ändå inte att egna barn är min grej.
Kallar sig protestantisk ateist
”Undergången” är Malte Perssons mest ambitiösa bok hittills. Den innehåller bland annat en faktatät långdikt om världshistorien berättad baklänges, en dikt på versmåttet terzin om en övergiven byggnad och tre lika intellektuella som underfundiga sonettsviter, där snart sagt samtliga gudar figurerar tillsammans med pantertanter, missionsbroschyrer, deckare och chefsförmåner.
LÄS MER:Recension: ”Undergången” av Malte Persson
– Jag är inte ett dugg religiös utan kallar mig protestantisk ateist. Men jag tycker om religion. Den innehåller många spännande tankesystem och berättelser som leder till väldigt intressanta resonemang. Och jag har börjat gilla buddhismen; den stämmer bra överens med naturvetenskapen. Men skriv nu inte att jag har blivit buddhist.
För den som inte känner Malte Persson kan han lätt uppfattas som både skygg och svårpratad. Journalisten Andrev Walden beskrev sina egna problem med att kommunicera med poeten i en krönika i DN förra året, varpå Malte Persson svarade på Twitter att ”det enda som är värre än att tvingas ställa frågor är att tvingas svara på dem”.
Själv har jag träffat honom kanske tre gånger. Första gången var på en Tinderdejt i Berlin för sex år sedan. Vi åt middag på en kinesisk restaurang i Schöneberg och vårt samtal var mer av en monolog, tills jag insåg att bara han får en – ofta ganska lång – stunds betänketid, kan han föra smarta resonemang om det mesta.
I sitt researcharbete med boken har han lärt sig mycket om såväl Kinas historia och sumererna, som munkordnar och pälshandelns betydelse.
– Sumererna är fascinerande. De skrev bland annat en hymn till ölgudinnan i kilskrift. Den innehåller det första kända ölreceptet.
LÄS MER:Den siste romantikern är nere med kidsen
Skriver nästan alltid bunden vers
Det är dock när han själv skriver, om det så är essäer eller poesi, som han kommer bäst till sin rätt. Han skriver nästan alltid på bunden vers, vilket han säger inte bara är en kul grej.
– Nej, jag vill skriva bra och roligt på riktigt. Mina sonetter ska hålla samma nivå som de bästa sonetter som skrevs för hundra år sedan. Den bundna versen leder även till att jag skriver saker jag inte hade skrivit annars, eftersom jag måste få in allt i ett visst mönster. Det är tillfredsställande när det lyckas.
Däremot saknar han helt rutiner. Idén om att litterärt skapande bygger mer på disciplinerat arbete än kreativa infall kallar han en samtida myt.
– Under romantiken trodde man att man enbart kunde skriva utifrån inspiration. I dag är det en tidstypisk tanke att skrivande bara är hårt arbete, det är en spegling av den samtida ideologin, men det krävs båda delar. Både arbete och inspiration.
Vilken är din drivkraft?
– Ja, vilken är den? Jag vet inte vad jag vill. Den senaste tiden har drivkraften varit att få den här boken bra och klar. Det har varit jätteroligt men ansträngande. Mitt nästa projekt är en barnbok som kommer i juni, den är mycket snällare och handlar om en nalle som blir pirat.
Efter de strikta versmåtten i ”Undergången” har Malte Persson ett behov av att skriva kortare och friare. Men samtidigt vill han inte upprepa den pratiga tonen i sin förra diktsamling ”Till dikten”. Det är svårt att förnya sig som poet, säger han.
Fakta: Malte Persson
Är: författare, översättare och kulturskribent.
Född: 1976 i Göteborg, bor i Berlin.
Aktuell med: Poesiboken ”Undergången” (Bonniers).
Topp tre undergångar:
Perm-trias-utdöendet. För cirka 252 miljoner år sedan, då naturkatastrofer och klimatförändringar fick 90 procent av jordens arter att dö ut.
Ragnarök. Den nordiska mytologins gudaskymning, kanske inspirerad av den extrema kylan år 536.
Universums värmedöd. Ett definitivt slut på det roliga, i en avlägsen framtid.
– Det är inte intressant att skriva samma sak flera gånger. Jag har två halvfärdiga diktsamlingar liggande: ”Den fördrivna tiden”, som är underhållningspoesi, med fabler, nonsens, riddarsånger och trams, och ”Skapelser”, som bland annat handlar om kreativitet.
Han skulle vilja skriva en roman och har en massa idéer men är dålig på intriger. Så fort han vet vad han ska skriva så tröttnar han.
– Jag hatar till exempel att skriva pitchar, då är det som om jag redan har skrivit texten och då är den inte längre intressant. Men jag vill skriva en fantasyroman. Och så vill jag gärna skriva en science fiction-bok, med airbrushade rymdskepp på omslaget.
Kan leva på sitt yrke som poet
Han är en av få svenska poeter som kan leva på sitt yrke. Dels tack vare priser och stipendier, dels för att han relativt ofta ombeds att skriva olika typer av tillfällighetsdikter, till bland annat tv-programmet ”Babel”. Han har inte behövt ta ett annat jobb sedan han sommarjobbade som läkarsekreterare för många år sedan.
– Man blir inte rik på att vara poet, men det är inte nödvändigtvis värre än att ägna sig åt någon annan typ av skrivande. Jag lever billigt och det kostar inte så mycket att skriva poesi.
Är det därför du bor i Berlin – för att det är billigt?
– Jag frågar mig också det. Jag flyttade hit för att jag hade tröttnat på Stockholm, men nu har jag tröttnat på Berlin också. I synnerhet nu, när allt som är roligt med staden är borta.
Resten av dagen ska han ägna sig åt blanketter, obesvarade mejl och annat han skjutit upp. Han borde ta semester, säger han, men det finns ju ingenting att göra.
Vilken är din egen inställning till undergången?
– Jag oroar mig inte så mycket över den, vi kommer alla att dö någon gång.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
