Call of heart - ett annorlunda historieberättande

Under lördag och söndag är det sista chansen att se Linda Pedersens första utställning. I en ljus lokal med högt i tak på Tredje våningen i Sockerbruket har hon placerat ut sina skulpturer, under en veckas tid.

– Det är extra roligt att få göra min första utställning här i Göteborg, säger hon, stolt över sin hemstad.

Utställningen, som går under namnet "Call of heart" kommer från en låttitel från artisten T-centralen.

– Jag lyssnade mycket på hans musik under skapandet. Det passar så bra in på temat. Han har dessutom gjort en theme song till utställningen som finns att lyssna på.

Spännande berättelser tar form

Linda har tidigare arbetat som förskollärare och sedan den tiden har hon fastnat för historieberättande och skapande av karaktärer. Hon berättar att hon på senare tid har tagit fram egna karaktärer som är ute på äventyr och uppdrag. Två återkommande karaktärer är "sötbjörnen" och flickan Eir. De befinner sig i ett apokalyptiskt landskap. Där framställs Eir som stark, men samtidigt sökande efter trygghet.

– Jag bearbetar mina egna känslor genom karaktärerna. Om jag känner mig svag, gör jag karaktären desto starkare.

– Berättelserna är inspirerade utifrån mitt eget liv. Scenerna som jag skapar kan vara väldigt dramatiska, men till slut får de ett lugn över sig.

Varje skulptur börjar med en känsla – därför formar Linda ansikte och ögon först. Hon beskriver sitt arbete som intuitivt och av en ren slump passar verken ihop med varandra i efterhand.

– Det är som om man jobbar med en film, men utan manus. När en ny karaktär kommer in väver man in den i berättelsen.

Motiverad och självsäker

Motiven för de aktuella skulpturerna hade hon klara i huvudet redan i höstas. Men det fysiska arbetet gjorde hon på bara två månader.

– Jag känner mig självsäker i skulpterandet, men tiden var definitivt en utmaning. Jag har arbetat med det här tolv timmar varje dag.

I höst börjar hon sitt tredje år på Konstfack i Stockholm. Dessförinnan studerade hon förberedande konstutbildningar i Göteborg och London. Mest givande har utbytet hon gjorde förra hösten varit.

– Jag åkte till Tokyo och fick lära mig klassiska skulpteringstekniker i trä och lera. Det var kul, men annorlunda jämfört med Sverige.

– Det var så tekniskt och hårt. Det var som ett konstnärligt boot camp, förklarar hon.

Trots det drömmer Linda om att återvända till Tokyo efter utbildningens slut.

– Jag är en rastlös och orolig själ, men konsten är min fasta punkt.

Madeleine Bäckman