Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Baptiste Beaulieu | Tusen och ett liv på akuten

Baptiste Beaulieus populära blogg som blivit boken Tusen och ett liv på akuten fungerar inte alls på Linda Skugge. Det är extremt outhärdligt att läsa, konstaterar hon.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ROMAN

ROMAN

Baptiste Beaulieu

Tusen och ett liv på akuten

Översättning: Maria Bodner Gröön

Sekwa

Pseudonymen Baptiste Beaulieu kriver att en dag kommer du bli sjuk, ingen kommer undan. Men var inte rädd, för sjukhusen och vårdcentralerna är fyllda av utomordentliga läkare som väntar på dig.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men det var inte det som hände. De var inte alls utomordentliga. Tio olika läkare sa att jag var hundra procent frisk fast jag höll på att dö. Och nu kan ingen säga om sjukdomen är kronisk eller inte. ”Vi får se” heter det medan jag ska underbehandlas. Min sjukdomsresa gjorde mig inte ett dugg tacksam över livet. Den gjorde mig bara ännu argare och mer cynisk.

LÅT FOLK DÖ ifred för fan, vill jag skrika till den unge, präktige AT-läkaren Baptiste vars populära blogg Alors voilà nu resulterat i boken Tusen och ett liv på akuten som naturligtvis blivit en bestseller eftersom människor älskar plattityder som ”hyllar livet” och solhälsningen. Ja Baptiste gör den varje morgon.

Baptiste spexar och tjoar omkring på akuten med sina små tokiga historier för att tvinga folk att le mitt under plågsamma rektala undersökningar.

Jag avskyr när andra bestämmer att man måste hylla livet. Det är bara en personlighet som gills och det är den extroverta, klämkäcka, solhälsande, Hakuna Matata-nynnande, Indienälskande människan som tycker att livet är en gåva.

Baptiste gör sitt yttersta för att den döende kvinnan i rum 7 ska leva, om så bara ytterligare en dag. Hennes enda anhörig, en son, dog för tio år sedan under 9/11.

VAD ÄR BARMHÄRTIGHET: Att kupa handen under armhålan och göra fjärtljud framför svårt sjuka män-niskor eller att bara låta dem dö?

Att killen rapar liknelser av typen ”det finns inte fler lögner än det finns massförstörelsevapen i Irak” och ”en sådan framtidsutsikt roar mig lika mycket som tanken att slita av bröstvårtorna och simma över Nilen utan bandage eller antibiotikabehandling” gör det hela extremt outhärdligt att läsa.

Fjärt fjärt. ”Sista gången han såg dagsljus var när han sökte på d-vitamin på google.” Ploj ploj. ”Han är lika öm som Kim Jong II är diplomatisk.” Hö hö.

Jag har aldrig velat dö så mycket som när jag läste Tusen och ett liv på akuten.