Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Atoll blev radioaktiv soptipp

Titti Johnson och Helgi Felixon berättar i SVT-dokumentären I bombens skugga i kväll om hur Mururoa-atollen blev en radioaktiv soptipp. Allt för att göra Frankrike känt som kärnvapenmakt.

”Vive la France” är den ironiska titeln på Titti Johnson och Helgi Felixsons dokumentär som i november hade premiär på Hagabion i Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Filmen skildrar nertystade konsekvenser av de provsprängningar av kärnvapen Frankrike genomförde vid Mururoa-atollen i Franska Polynesien från 1966 och trettio år framåt.  En timslång version av granskningen sänds nu i SVT:s Dokument utifrån under titeln I bombens skugga

Titti Johnson, på tillfälligt besök i Göteborg, berättar om sina och kollegan och partnern Helgis resor till ön Tureira, tio mil från Mururoa.

– Tureira är den atoll som ligger närmast sprängningarna, och mängden cancersjuka på ön är osedvanligt hög. Inte minst barn är känsliga för strålning, och har drabbats av sköldkörtelcancer.

Platsen har utsatts för radioaktivt avfall 39 gånger. Samtidigt vägrar den franska staten och ansvarig militär att kännas vid att det skulle finnas ett samband mellan det dramatiska antalet cancerfall och provsprängningarna.

– Alla som jobbade på Mururoa har tvingats skriva under tystnadslöften. För majoriteten har det känts farligt att prata om det som skett. Dee riskerar bland annat att förlora sin pension, säger Titti Johnson.

Filmarna intervjuar på Tureira bland annat det unga paret Kua och Teriki som har en liten son och snart ska gifta sig. Samtidigt har många av deras släktningar och vänner cancer.

Filmparet har även rest till Frankrike för att leta i arkiv.

– Det gjordes 46 atmosfäriska sprängningar vid Mururoa-atollen, trots att det är förbjudet. När strålningsrisken bedömdes som alltför hög beslutades det istället att provsprängningarna skulle äga rum under marken.

En överhängande risk efter de runt 200 provsprängningar som ägt rum är att hela Mururoa-atollen kollapsar, vilket kan leda till att en stor tsunamivåg skapas och att plutonium frigörs, säger Titti Johnson.

Det är nu 70 år sedan atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki och 200 000 människor dog. Sedan dess har 2000 kärnvapen testats av länder som USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Pakistan, Indien och Nordkorea. 1995 ville franske presidenten Jaqcues Chirac fortsätta kärnvapensprängningarna i Mururoa-atollen, men möttes då av ett så massivt motsånd att testerna lades ner året därpå.

I Frankrike finns en organisation för cancer-drabbade piloter, ingenjörer, dykare som arbetat i anslutning till sprängningarna och personal med uppgift att tvätta bort radioaktivitet från de flygplan som färdats genom rökmolnen.

– När vi besökte vetenskaps-festivalen i Paris med vår film var publiken oerhört entusiastisk men de var också chockade. Flera visste inte ens om att det här hade hänt, säger Titti Johnson som nu hoppas att filmen och dokumentären ska visas i skolor både i Frankrike och Polynesien så att informationen kommer ut.

– Det är en oerhörd cynism i detta. Det känns som att de ansvariga stått vid en världskarta och valt: ”Få se nu....Vad har vi för en plats som ligger tillräckligt avlägset? Där. Där spränger vi.”

FAKTA: TITTI JOHNSON

Född: 1965 i Malmö

Yrke: regissör, klippare, manusförfattare

Familj: Helgi Felixson och döttrarna Iris, 7 år och Tara, 4 år.

Bor: på Island.

Utbildad: på filmhögskolan i Göteborg.

Filmer i urval: Laura & Dr Zjivago (2000), Thomas Johnson hette min bror (2002), Under stjärnorna (2005) Motstånd till längtan (2008)

Gör härnäst: följer Setsuko Thurlow, överlevare från Hiroshima med titeln Fredsambassadör, som kämpar för nedrustning i världen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.