Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sofia Rönnegård, Lotta Östlin Stenshäll, Nina Haber och Josefin Ankarberg är alla delaktiga i "Den babyloniska skökan och andra dåliga kvinnor" på Moment:teater i Gubbängen utanför Stockholm. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Arga, fula och dåliga kvinnor tar plats på scen

Vad är egentligen en dålig kvinna? Vem är det ens? Kring dessa frågor kretsar Moment: teaters nya föreställning – inledningsvis ett slags freakshow men också ett av flera försök som görs just nu för att spränga kvinnorollen.

"Den babyloniska skökan och andra dåliga kvinnor", heter föreställningen som regissören Åsa Berglund Cowburn tillsammans med ensemblen och kostymören har improviserat och skrivit fram på Moment: teater i Gubbängen utanför Stockholm.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Jag fastnade för det här när jag bara i en bisats läste om den babyloniska skökan. Hon dyker upp i Uppenbarelseboken och är något slags monumentalt dålig kvinna. Men vad menar man egentligen när man pratar om "en dålig kvinna"? Vi har grävt lite kring det här begreppet, säger Åsa Berglund Cowburn.

Moment inleder sin undersökning med en historisk kavalkad av kända diktatorsfruar, mördare och mytologins medusa men också mer vardagligt dåliga kvinnotyper som den fulla och fula, den äckliga och arga kvinnan.

Nedtonad och personlig

Den andra akten däremot är mer av ett nedtonat personligt resonemang, inte minst kring dagens bild av den starka kvinnan, hon som ska klara allt.

- Henne har vi diskuterat en hel del. Hon blir ett slags övermänniskoideal som känns osunt. Kvinnorollen är på många sätt snäv. Vi måste bredda den och skapa utrymme för att vara något mer. Det var med den upplevelsen jag gick in i det här. Jag har känt mig dålig på att vara kvinna i hela mitt liv, säger Åsa Berglund Cowburn.

Även komikern och skådespelaren Mia Skäringer möter ett sug efter en större kvinnokostym med sin vredgade succéshow "Ave Maria – no more fucks to give". "Vi har längtat efter denna råa feminism", skrev Nya Wermlandstidningens recensent i höstas, och efter ytterligare tre Globenföreställningar ger sig Mia Skäringer snart ut på vägarna igen med en arenaturné som just nu ser ut att fortsätta till åtminstone sent i november.

Minst sagt arg är också huvudpersonen i Aase Bergs nyutkomna bok "Haggan".

Att Aase Berg återupprättade denna ursinniga och bespottade kvinnofigur ungefär samtidigt som Malin Lindroth reclaimade nuckan i sin självbiografiska bok med samma namn, ser Berg som ett utslag för något i den rådande tidsandan.

- Jag tror att det finns ett uppsving för kvinnlig fulhet och aggressivitet, för kvinnlig obehaglighet, sade hon till TT i en intervju i samband med att hennes bok kom.

Ett slags ömsinthet

Åsa Berglund Cowburn känner igen resonemangen från arbetet med "Den babyloniska skökan". Samtidigt är hon noga med att betona att deras sceniska undersökning inte bara omfattar kvinnor.

- Jag tänker att det här gäller oss alla. Vi är alla dåliga. Jag tänker att det handlar om en människosyn där det måste vara okej att ta hand om varandra i våra dåligheter. Jag hoppas att det här är en föreställning som förmedlar ett slags ömsinthet inför hur vi kämpar på med våra liv.

"Den babyloniska skökan och andra dåliga kvinnor" har urpremiär 2 mars.