Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Varvet var en farlig arbetsplats, och småskador var vardag. Första dagen hamnar Axel (Jesper Gester) hos sköterskan Rigmor (Lisbeth Johansson) med en brännskadad hand. 

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Arbetarmusikal om en förlorad epok

Varvsspelet skildrar det farliga arbetet på Uddevalla varv med lika delar humor och allvar, musik och teater. Det är en arbetarmusikal om en epok i både stadens och landets historia, skriver Maria Ramnehill.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Teater


Varvsspelets teatersällskap
Varvspelet 
Text: Ulf G Eriksson, Evelina Ivarsson, Ulf MIchal
Regi: Ulf Michal
Musik: Magnus Sjöqvist
På scen: Jesper Gester, Michael Engberg, Linda H Almgren, Lisbeth Johansson med flera, samt band och kör.

1986 fälldes Uddevallavarvets bockkran. En epok var över: i fyrtio år hade varvet varit stadens viktigaste arbetsgivare under en tid som gav ständiga framsteg för välfärdsstaten och arbetares rättigheter. Ett stenkast därifrån sätter Varvsspelets teatersällskap nu upp Varvsspelet, en nyskriven musikal av Evelina Ivarsson och Ulf G Eriksson i regi av Ulf Michal. Spelplatsen i den gamla maskinhallen ger en autentisk känsla, ljusriggen hänger från traverserna som tidigare lyft maskindelar på plats.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Axel, spelad av Jesper Gester, är fjorton år och ska börja jobba på varvet. En livsfarlig arbetsplats, men det är femtiotal och några betänkligheter finns inte, jobbet är hans.

Det är överhuvudtaget inte särskilt noga med säkerheten. Första akten presenterar själva varvet, några av arbetarna och det bristande säkerhetstänkandet. Den avslutas med ett av musikalens bättre nummer när Axel ser världen med nya ögon och Jesper Gester får sjunga ut. 

I andra akten tar pjäsen fart, när Axel möter Hannele som längtar bort från småstaden och varvet till storstäder och äventyr. Det är sjuttiotal och konflikten med arbetsgivarna ställs på sin spets mitt i varvskrisen. När facket till slut vinner en liten men viktig seger, brister de ut i föreställningens bästa nummer, om vikten av att enas och visa solidaritet. Upp till kamp!

Den stora ensemblen innehåller både professionella och amatörskådespelare, varav några själva arbetat på varvet. På den breda scenen får statisterna verkligen ta ut dansstegen. Magnus Sjöqvists nyskrivna musik växlar mellan pop, bredbent rock, svängig disco och stora musikalnummer. Något nummer har lite för många ord för att de ska få plats i melodin, och sångarna får kämpa för att hinna med. 

Linda H Almgren som Hannele och Lisbeth Johansson som svetsaren Birgit är föreställningens stjärnor. De representerar det nya, och får slåss mot sexism och lönediskriminering. Michael Engbergs bittre Ivar, som är rädd att förlora jobbet när svetsar ersätter den gamla metoden med nitar, får symbolisera hela stadens rädsla när varvet så småningom lägger ner. 

Varvsspelet är en arbetarmusikal i sjuttiotalets politiska teaters anda, som med lika delar humor och allvar vill berätta om en stad och den arbetsplats som en gång kom att symbolisera den. Men också det hopp för framtiden, den framstegstro och solidaritet som präglade hela landet. Humorn når inte alltid fram, och det är allvaret som fungerar bäst.