Ann-Sofie Backs resa mot strömmen

ANNONS
|

Det känns som att hon har stått och skrikit i en megafon i två år, säger Ann-Sofie Back, som på kort tid bockat av två utställningar, en dokumentärfilm, ett "konstigt reflexsamarbete" med ett försäkringsbolag och ett eget vin. Nu är det tid för eftertanke och koncentration, dags att ägna sig åt det hon egentligen ska göra: kläder. Bilden av henne som modeskaparen som rör sig allt närmare konstvärlden protesterar hon emot.

-Nej, det är tvärtom, jag har medvetet rört mig bort från konsten. När jag började var det lättare för konstvärlden att acceptera den typen av kläder som jag gjorde än för modevärlden. Det är något jag har fått dras med, att mina kläder är konstiga. Först nu har jag lyckats tvätta bort den jävla konststämpeln, så många år har det tagit.
"Modemässigt svår"

Kanske kan man säga att hon nu vågar närma sig konsten igen, när hon har erövrat den modeplattform som är viktigast för henne, men hon har aldrig medvetet sökt sig dit, betonar hon. Snarare är det konstvärlden som vill ha henne, en egensinnig och ironisk modeskapare som placerar sina kläder i ett konceptuellt sammanhang. Direkt efter examen från prestigefulla designskolan St Martins i London 1998 deltog hon i utställningar på brittiska Institute of Contemporary Art, på Victoria and Albert Museum och på Palais de Tokyo i Paris.

ANNONS
-I och med att jag uppfattades som modemässigt svår under många år så har jag i dag en frihet som andra kanske inte har, men som jag har betalat för med blod, svett och tårar. Det är en privilegierad position som man naturligtvis kan trilla av vilken dag som helst.

Hennes bidrag till modeutställningen "Asylum" på Kulturhuset i Stockholm är ett exempel på den friheten: en hög med avspärrningsband som stänger besökaren ute har försetts med stora Back-loggor, samma logga som de senaste säsongerna synts i hennes kollektioner. Det som var tänkt som en ironisk återblick på 90-talets logomani, när det stod Calvin Klein på varenda kalsonglinning, blev en kommersiell framgång.

-Det var inte meningen att det skulle bli på riktigt, vi trodde aldrig på det säljmässigt. I senaste kollektionen gjorde jag mer komplicerade logoprints, inte lika ungt som de första. Högen på "Asylum" är de sista metrarna, sen vill jag inte se skiten mer.
Lågprisestetik

Samtidigt på Kulturhuset visas nu också den utställning som Ann-Sofie Back gjorde för Röhsska museet i Göteborg i samband med att hon fick Torsten och Wanja Söderbergs pris på en miljon kronor, en lågprisshop där kläder blandas med kondomer, toapapper och annat som hör till livets nödtorft - allt försett med samma Back-logotyp.

-Om jag öppnar en egen butik, vilket är ganska sannolikt, så kan jag aldrig öppna en sådan butik. Det är roligt med skräp, jag tycker om lågprisestetiken med reaskyltar och störtkorgar. Men det är svårt med humor när folk ska lägga ner flera tusen på ett plagg.

Den ironiska blicken tror hon har sitt ursprung i idealen från uppväxtens 70-tal, när kläder skulle vara praktiska och mode sågs som ytligt och objektifierande. I hennes kollektioner återkommer det skeva och felknäppta och i sina visningar har hon lånat teman från exempelvis pornografin och zombiefilmerna.

-Jag har inte lika mycket problem med det estetiskt perfekta längre. Tidigare var jag tvungen att ursäkta modet med någonting. Det var nog därför jag hamnade i konstsvängen, jag kunde inte med att det skulle vara bara snyggt, säger hon.
-Det där att mode inte är riktigt fint sitter i ryggraden. Jag måste driva med det för att hålla på med det. Jag gör det inte lika mycket längre, men det är fortfarande mitt deafult-läge när det kommer till kläder.

Debuterade med egna linjen Ann-Sofie Back 2001, efter studier på Beckmans i Stockholm och St Martins i London. 2005 lanserade hon märket Back.

Är utöver arbetet med det egna märket även kreativ chef för Cheap Monday.

Utställningen "Allt ska bort!" visas 17 april till 31 maj som en av Nationalmuseums tillfälliga utställningar i Kulturhuset i Stockholm. Ursprungligen gjorde Ann-Sofie Back utställningen för Röhsska museet, där den visades i höstas.

I september öppnar utställningen "Utopian bodies" på Liljevalchs konsthall, där Ann-Sofie Back är en av de medverkande.

Ur motiveringen till Torsten och Wanja Söderbergs pris: "Med kontinuitet och bibehållen distans har hon med tiden fått belägg för hur man genom tron på en motståndets estetik skapar ett såväl kommersiellt som särpräglat mode."

ANNONS