Andra kommuner stödjer tjejevenemang

"Inte relevant att prata om diskriminering"

ANNONS
|

Snart efter att Kristjan Fannar, destinationsutvecklare i Falkenberg, hade uttryckt en positiv inställning till att Emma Knyckares mansfria festival skulle kunna arrangeras i Falkenberg väcktes frågan om huruvida en mansfri festival är diskriminerande eller inte och om en kommun ska stödja en sådan festival.

Men liknande exempel finns exempelvis inom idrotten. Tjejvasan är ett evenemang där män inte får vara med och evenemanget stöds av arrangörskommunerna i form av att kommunerna upplåter mark till evenemanget, hjälper till med tillstånd, information och marknadsföring.

– Vi och kommunerna har avtal som säger att vi ska hjälpa och stötta varandra för att utveckla evenemanget, säger Camilla Sandy, pressansvarig för Tjejvasan.

ANNONS

Sven Montelius, arrangemangschef för Tjejvättern, beskriver ett liknande avtal mellan arrangör och kommun.

– Starten och målet på Tjejvättern går inne i Motala på Motala kommuns mark, säger han.

Frågan om huruvida Tjejvättern är diskriminerande eller inte har dykt upp, berättar han.

– Men så länge det finns en efterfrågan från tjejer som inte vill medverka i de andra loppen, utan bara vill vara med i ett lopp med andra tjejer, är det klart att vi ska möjliggöra för dem att kunna cykla, säger Sven Montelius.

Har Motala kommun fått kritik för att ni stödjer ett diskriminerande evenemang?

– Jag kan inte påminna mig om att det någonsin har kommit upp att det skulle vara olagligt eller diskriminerande, säger Camilla Egberth (S) kommunalråd i Motala kommun som arbetar tätt med cykelloppens arrangörer.

Vad skulle din inställning vara om den mansfria festivalen ville vara i Motala kommun?

– Jag skulle ställa mig positiv till en sådan festival. Men debatten måste samtidigt föras på en högre nivå. Män och kvinnor ska kunna finnas tillsammans, säger Camilla Egberth.

Karin S. Lindelöf är etnolog och genusforskare vid Uppsala universitet. Hon och en kollega har under några år studerat tjejlopp som kulturellt fenomen.

ANNONS

– Det finns en dubbelhet. Å ena sidan kan tjejlopp ofta uppfattas förminskande. Å andra sidan fyller loppen en viktig funktion. Vi har samlat in flera hundra berättelser från kvinnor om deras medverkan i tjejlopp och de berättar om hur fantastiskt det är att få vara norm och inte avvikande, vilket kvinnor är i de flesta andra lopp, säger Karin S. Lindelöf.

Hon noterar att debatter om varför det finns tjejlopp och inga killopp dyker upp då och då.

– Det är en ganska oseriös debatt.

Hon tycker inte att diskrimineringsaspekten är relevant.

– Hela idrottsvärlden är mansdominerad. Att män skulle vara diskriminerade för att de inte får vara med i ett tjejlopp är helt enkelt inte relevant.

Och hon ser tydliga likheter mellan idrotten och musikvärlden.

– Musikbranschen är också manligt definierad. Finns det dessutom en säkerhetsaspekt är det ytterligare en anledning till att tjejer efterfrågar separata rum.

Frizonen kan behövas för att ett intresse ska få blomma, säger hon.

– Även fritidsintressen har varit ett manligt privilegium. Fritidsintressen tar tid och får inte plats mellan mat och läggning. Många vi har pratat med har berättat att ett tjejlopp var den första kontakten med träning och motion. Först efter några tjejlopp har kvinnorna odlat en tillräckligt stor trygghet och identitet som exempelvis löpare, att de tar sig an längre lopp. Detsamma gäller för musik och andra manligt dominerade intressen.

ANNONS

Att skapa en mansfrifestival för att slippa sexuella övergrepp, är inte det att flytta den mobbade i stället för mobbaren?

– Jag ser det snarare som att lämna en butik för en annan när man blir dåligt bemött, säger Karin S. Lindelöf.

Detta har hänt:

Komikern Emma Knyckare reagerade på de anmälda sexbrotten på Bråvallafestivalen och twittrade om att hon ville starta en mansfri festival. Hon bjöd in Falkenberg och Varbergs kommun att höra av sig till henne om att genomföra idén. Kristjan Fannar på det kommunalägda Destinationsbolaget nappade på idén. En rättsexpert på Göteborgs universitet säger att det är olämpligt för en kommun att stödja ett evenemang som bara riktar sig till halva befolkningen. HN:s ledarskribent Maria Haldesten tycker att man bara ska önska kvinnorna en trevlig kväll om de har lackat ut på tafsande män och vill fixa en festival för sig själva. Falkenbergs kommun JO-anmäls. Pr-experten Paul Ronge tror att kommunen genom Kristjan Fannar främst vill ha uppmärksamhet och tycker att en mansfri festival inte är mer nydanande än ett nunnekloster. Ändå har nyheten rönt ett väldigt stort intresse.

ANNONS