Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ametist Azordegan skriver hiphopens historia

Snart får svensk hiphop sitt eget lexikon. Det är Ametist Azordegan, GP-medarbetare och programledare för P3:s En kärleksattack på svensk hiphop, som ligger bakom projektet.

Orsaken till boken är att hiphopen inte äger något eget standardverk som beskriver dess historia, till skillnad från andra stora genrer.

– På något vis känns det som att jag befinner mig på rätt plats att göra det här. Jag har grottat ner mig i genren dagligen i sju års tid nu, och har en nära relation till den, säger hon till GP.

Men ett lexikon i bokform 2013, är inte det lite … gammalmodigt?

– Vad roligt att du ställer just den frågan! Jag har funderat mycket på det. Om jag gjort det digitalt kunde jag till exempel ha haft med en låt för varje kartlagd artist för läsaren att lyssna på.

En digital utgåva som uppnår hennes mål hade dock tagit två år längre att skriva, menar Azordegan, eftersom hon då behövt kontakta skivbolag och ordna med rättigheterna till låtarna.

– Samtidigt tror jag verkligen på boken. Hiphopen har en hel del unga fans, och därför är det också en bra offensiv att släppa verket i klassisk bokform. Jag slår ett slag för formatets överlevnad, så att säga. Och rent egoistiskt är det ju också så att jag vill kunna ha den i min bokhylla, det är charmigare så, säger hon och skrattar.

Några månader efter att uppslagsverket givits ut är det dags för nästa steg i hennes kartläggning av den svenska hiphopen: en reportagebok om genren. Medan uppslagsverket dokumenterar hiphopen, är reportageboken tänkt som en fördjupning av den första bokens material.

– I reportageboken kommer man genrens identitet närmare, eftersom jag slår följe med några av hiphopens mest älskade aktörer i Sverige. Jag ska vara en fluga på väggen, men också intervjua dem. Det är viktigt att samla in de gamla rävarna för att kunna göra en korrekt historiebeskrivning.

Ett annat viktigt led, anser hon, är att ta hjälp av fansen. På en planerad hemsida ska besökarna kunna skicka förslag till henne om vilka artister hon ska följa och vilka berättelser som ska finnas med.

I fredags publicerade Smålandsposten en ledare av Marcus Svensson som bland annat ondgjorde sig över hiphopens kvinnosyn. Svensson jämställde också hiphop med vitmakt-musik, eftersom genren rymmer en liknande rasism som "i stället riktar sig mot det vita samhället".

På Twitter kritiserade Ametist Azordegan uttalandena, tillsammans med rapparen Petter Alexis och hiphopgruppen Mohammed Ali.

I dagens utgåva av Smålandsposten skriver Marcus Svensson ytterligare en ledare på ämnet, i vilken han ställer frågan om de sociala problem som i dag finns på skolorna kan vara relaterade till populärkulturen.

Azordegan tycker det är märkligt av Svensson att bekymra sig så mycket över en enskild genre.

– Jag upplever att Marcus Svensson faller väl inom ramen för det som inom sociologin kallas teorin om social smitta. Pöbeln ska skyddas från sina egna preferenser, för utsätts man för vissa kulturella uttrycksformer kan dåliga värderingar fastna. Problemet med den teorin att den aldrig har kunnat bevisas. Man blir helt enkelt inte en gangster av att se Snabba Cash-filmerna.

– Hiphopen har fortfarande en fot i undergroundkulturen och en fot i finrummet, så är det. Den är ännu inte helt rumsren. Men det kommer alltid vara så att den väcker känslor, precis som punken, och det tycker jag är bra, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.