Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Amanda Kernell gör film om vårdnadstvist

Sameblods-regissören är dubbelt aktuell.

SVT storsatsar i sommar på svenska novellfilmer. Först ut är I will always love you Kingen av Amanda Kernell, där en ung pappa får panik och drar från sin flickvän under förlossningen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När Sameblod hade amerikansk premiär var Amanda Kernell på plats i Los Angeles. Det kritikerrosade dramat fortsätter göra sitt segertåg över världen och vann nyligen det finaste priset på filmfestivalen i Seattle.

– Jag är jätteglad å allas vägnar för hur den mottagits. Alla fina priser och recensioner är kul i sig, men jag är också glad för att filmen lett till en dialog om innehållet och vår historia. Olika personer ser olika tematik i filmen, och ibland blottläggs också okunskapen om vår koloniala historia. Filmen ser ut att bidra till ett större samtal, vilket är väldigt intressant att följa, säger regissören under en kort mellanlandning hemma i Köpenhamn.

"Skam, familjehemligheter och svek"

Just nu är hon fullt sysselsatt med rollsättning och förberedelser inför nästa långfilm, som kommer att kretsa kring en vårdnadstvist och utspelar sig dels i Sverige och dels på en charterort.

– Den berör egentligen samma teman som Sameblod och I will always love you Kingen: Skam, familjehemligheter och svek.

Manus har hon skrivit på olika hotellrum under arbetet med Sameblod, innan framgången var ett faktum.

– En vårdnadstvist inbegriper en av de största förlusterna du kan vara med om i ditt liv: att förlora dina barn, förlora din tid med dem eller förlora kontakten.

Har påverkats av liknande uppbrott

Även I will always love you Kingen, som SVT visar onsdag kväll, handlar om föräldraskap. Conny får där panik på förlossningen och bara sticker från sin flickvän och sitt nyfödda barn. Verkliga händelser har inspirerat berättelsen, även om Amanda Kernell inte vill gå in på exakta detaljer.

– Jag kommer från en familj där liknande uppbrott skett. Det har påverkat mig och jag reagerar starkt när liknande situationer uppstår runt omkring.

Novellfilmen har väckt helt olika reaktioner: allt från de som identifierar sig starkt med huvudpersonen, till de som tycker att det han gör är helt oförlåtligt.

– Jag ville göra en film om förlåtelse, där kameran och därmed vi som tittar, är på svikarens sida. Film är ju ett så empatiskapade medel, som gör att vi kan ta del av någons absolut privata ögonblick och komma närmare än vi kanske någonsin gör annars.

Konfronterar sin rädsla

Amanda Kernell ville undersöka sin huvudperson och med honom sin egen största rädsla: den att bli lämnad av någon hon älskar, när hon behöver den personen som mest.

– Rädslan finns också samtidigt att det är jag som är Conny, den som sviker. Vi har alla någon gång gjort något oförlåtligt. Något som kanske inte ens går att förklara med ord. Går det att, av kärlek, förlåta?

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.