Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Katarina Frostenson.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Akademien har mycket kvar att bevisa"

Katarina Frostenson var bara ett av många problem för Svenska Akademien – och krisen fortsätter. Det säger DN:s kulturchef Björn Wiman om Frostensons utträde.

Björn Wiman säger att det är viktigt att påpeka att stadgebrottet som Svenska Akademien påstår att Katarina Frostenson gjort sig skyldig till är en bisak.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Historien handlar i grunden om Svenska Akademiens oförmåga våren 2018 att hantera anklagelser om sexuella övergrepp och trakasserier. Den handlar inte om läckor, säger han.

Samtidigt tycker Wiman att summan som Frostenson begärt och får, 12 875 kronor per månad, är förhållandevis låg.

- Akademien har haft väldigt många problem och många kvarstår. Men pengar är inte ett av deras problem, så det är en bra lösning för dem.

Han säger att Svenska Akademien fortfarande befinner sig i kris.

- Det här är början på slutet av Svenska Akademiens kris. Deras anseende och allmänhetens förtroende är skadat för en lång tid framöver. Det finns fortfarande enskilda ledamöter som skämt ut akademien och sig själva. Akademien har mycket kvar att bevisa, säger han.

"Nödvändigt beslut"

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg anser att Frostensons utträde var nödvändigt.

- Samtidigt märkligt att hon tvingas bort innan vi vet vad Ekobrottsmyndigheten har att säga. Jag hade gärna sett att Ekobrottsmyndigheten först säger vad de kommit fram till.

Lisa Irenius, kulturchef på Svenska Dagbladet, tror att det är med stor lättnad som Akademien säger adjö till Katarina Frostenson.

- Det har varit en väldigt långdragen historia, och det har på vissa sätt varit svårt att förstå att Katarina Frostenson själv inte har lämnat sin stol tidigare, eftersom frågan om hennes ställning är det som har splittrat Akademien. Men som mycket annat kring Akademien är det en väldigt komplex historia, säger hon.

Trots att kapitlet Frostenson nu är avslutat tror Lisa Irenius att det kommer att dröja länge innan Svenska Akademien helt återhämtar sig.

"Kan ta ett decennium"

- Jag tror att det kommer att ta väldigt lång tid, kanske till och med ett decennium, innan man på allvar kan lägga det här bakom sig. Det har verkligen kastat en skugga på många sätt och det är inte bara Katarina Frostenson som har varit problemet, det har varit mycket annat också. Men det här är helt klart ett väldigt tydligt steg för Akademiens väg framåt mot en återuppbyggnad.

Lisa Irenius anser samtidigt att Katarina Frostenson inte ska lyftas fram som någon skurk i dramat kring Akademien.

- De två ytterligheterna i synsättet på henne är att hon ses som å ena sidan ännu ett kvinnooffer på den här krisens altare, å andra sidan den främsta boven i dramat. Verkligheten ligger ju ofta någonstans där mittemellan. Som jag ser det är hon varken ett oskyldigt offer eller den ensamma boven.

Befogad kritik

Samtidigt menar hon att Frostensons agerande bör kritiseras. Det gäller dels frågan om jäv, att hon har varit hälftenägare i den så kallade kulturprofilens bolag samtidigt som Akademien har betalat ut pengar dit.

- Det gäller även frågan om sekretessbrott, där det är lite oklart exakt vad hon har gjort sig skyldig till men där det ändå finns många frågetecken. Det gäller ju också att hon vad det verkar har motarbetat diskussioner om kulturprofilens agerande och blivit väldigt upprörd så fort frågan väckts av någon annan akademiledamot, säger hon.

Uppenbart intresse

Mårten Schultz, professor i civilrätt, säger att det är uppenbart att det ligger i Svenska Akademiens intresse att nå en förlikning i stället för att låta frågan dras inför rätta.

- Att det ligger i Svenska Akademiens intresse att inte ta upp alla de här frågorna en gång till i ett tvistemål framstår som en självklar sak. När det gäller Katarina Frostenson så handlar det väl i första hand om att hon har varit beroende av, eller i alla fall haft behov av, Akademiens arbete för sin försörjning. Då kan hon komma runt det problemet genom avtalet.

- Sedan är det också så att förlikningar ingås ofta av andra skäl än rent juridiska. Det är inte ovanligt att man ingår en förlikning även om man är helt övertygad om att man skulle vinna en eventuell rättegång. Det kan finnas affärsmässiga skäl eller varumärkesskäl eller annat som talar för det. Det är troligt att sådana överväganden har påverkat Svenska Akademiens beslut.